När jag ser den äldre generationen som är i behov av vård sitta ensamma och vänta på att hemtjänsten ska komma, antingen för att laga en frukost eller hjälpa till med diverse behov, så märker jag hur de lyser upp av glädje när någon äntligen kommer.

Men jag ser också en sorg, för att de blir påminda om hur ensamma de är och hur mycket de är beroende av en annan människa. En gång i tiden klarade de av allt själva, och detta påverkar deras välmående och självförtroende.

Något så litet som ett efterlängtat glas vatten eller ett trevligt sällskap, där man kan dela med sig av sin vardag med en annan människa, kan betyda otroligt mycket.

Jag tror att livet i sig handlar om en lång vandring av sökande till lycka och ibland hamnar man ur kurs. Om man är ung och stark brukar man hitta tillbaka till sin röda tråd, men när man är gammal och varit med om en hel del är det inte så lätt och klara av att komma tillbaka, om man över huvud taget kommer tillbaka. Slutet av en sådan resa kan bli smärtsam.

Därför kan något så litet som ett efterlängtat glas vatten, eller ett trevligt sällskap där man kan dela med sig av sin vardag med en annan människa, betyda otroligt mycket. Speciellt för att glömma sin smärta och sin ensamhet i vardagen. 

Vardagshjätar i ur och skur

Jag ser det här varje dag inom hemtjänsten när vi stiger in till den ensamme vårdtagarens hem. Vårdtagaren behöver hjälp, stort som litet för att klara av sin vardag. Personalen inom hemtjänsten är vardagshjältar, för oavsett väder och vind eller personalbrist så tar de sig till sina vårdtagare och hjälper till med deras behov. 

De äldre vårdtagarna som är ensamma och har hemtjänst är i slutet av sitt livsskede, med andra ord vid sista hållplatsen. Förtjänar de verkligen inte mer tid av personalen? Nuförtiden får vårdgivaren räkna minuter och stressa sig igenom sin arbetsdag. Samhället skulle faktiskt kunna ge mer till dessa vårdtagare och vårdgivare. 

Politikerna stramar åt

I dag sitter det politiker och chefer och tar beslut med olika budgetar och stramar åt ekonomin för äldreomsorgen. De skapar orimliga arbetsförhållanden för personalen i stället för att skjuta in mer pengar och skapa stressfria arbetsvillkor. 

Jag är medveten om att när ni politiker och chefer tar beslut, så lever ni i nuet och det kan kännas som en evighet för stunden. Men tiden står aldrig still, man blir gammal och inget varar för evigt. Ni får inte glömma att om ett ögonblick så är ni själva där.