Prisökningar pressar Rommelie Zerrudo att ta tre jobb
Många kommunalare märker av de stigande priserna. Rommelie Zerrudo tvingas ta tre jobb för att klara ekonomin.
– Det påverkar min relation, men vad ska man göra, tom mage eller relation?
Rommelie Zerrudo jobbar som personlig assistent på ett privat bolag i Östersund. Förutom sin huvudtjänst på 75 procent har hon nu två olika extrajobb för att få ihop ekonomin.
– Ibland har jag två dagar ledigt, då känner jag att dem kan jag använda för att jobba extra. Det låter extremt men så är det.
– Det påverkar min relation, men vad ska man göra, tom mage eller relation? Det är synd, vi brukar säga att man ska jobba för att leva, inte överleva.
En av sju har det tufft
Rommelie är inte ensam, en ny rapport från Kommunal visar att nästan var sjunde kommunalare har svårt att klara sig ekonomiskt.
För Rommelie, som ursprungligen kommer från Filippinerna, är det svårt att förstå att situationen kan se ut såhär i Sverige.
– Jag är från ett fattigt land och där gjorde jag exakt likadant som jag gör här. Det är jättesvårt att tänka att vi är i Sverige, herregud, vi är ett välfärdsland. Alla utanför Sverige tänker att vi som är här har tur, att man inte behöver jobba så som jag gör.
Vårt ob-tillägg och ersättningen för journätter är dåliga, det är viktiga delar för att få upp lönen.
Kommunals avtalskrav om en löneökning på 4,4 procent är bra, säger Rommelie. En extra låglönesatsning skulle också vara en stor hjälp i hennes situation. Men för Rommelie är det viktigt att också nivån på andra tillägg, förutom grundlönen, höjs.
– 4,4 är jättebra, men jag hoppas att de också kollar på andra delar och inte bara timlönen. Vårt ob-tillägg och ersättningen för journätter är dåliga, det är viktiga delar för att få upp lönen.
Kraven är för låga
I Stockholm har undersköterskan Maria Wilemoll också märkt att allt fler kollegor börjat jobba extra. Hon jobbar på en privat vårdcentral och tycker att Kommunal borde ställa högre krav i avtalsrörelsen.
– Det är för lite tror jag, just nu. Folk går ju på knäna.
Själv klarar hon sig, säger Maria, men hon ser hur folk runtomkring henne kämpar.
– De som har barn har det väldigt tufft, speciellt de som är ensamstående. Då är inte fyra procent någonting, när man ser att maten gått upp elva procent, hyran går upp och elen har gått upp.
Hjälp till barnfamiljer
– Jag förstår ju, jag är realist på det sättet, man kan inte kräva lika mycket som inflationen, det funkar inte. Men jag tycker att man ska försöka hitta alternativ för att minska den här stressen. Nu ska elbolagen ha mer, hyresvärden ska ha mer, mataffären ska ha mer, dagis ska ha mer, då räcker inte de här pengarna till.
En extra låglönesatsning tycker Maria Wilemoll är en bra prioritering, även om hon säger att den kunde varit högre. Hon efterlyser också fler åtgärder för att hjälpa barnfamiljer, som frukost i skolorna.
– Det ska ju komma från regeringen. Men stora fackförbund kan ju driva sådana här saker, bland kommunalarbetarna finns de lägst betalda, de får betala ett väldigt högt pris.