Var sjunde medlem i Kommunal har små ekonomiska marginaler

I dag, tisdag, presenterar Kommunal rapporten ”Inkomst att leva på” som vill visa hur små marginalerna är ekonomiskt för Kommunals medlemmar. Många har bara några hundralappar kvar att leva på efter skatt och nödvändiga utgifter. 

Enligt Kommunal leder detta till att de inte har råd med årlig semester eller fritidsaktiviteter. De saknar också möjlighet att spara pengar för oförutsedda utgifter.

– Vi har medlemmar som måste välja mellan att köpa mjölk eller limpa till frukost åt barnen. Och rapporten är beräknad på hur det var innan inflationen tog fart, säger Malin Ragnegård.

”Underbetyg åt Sverige”

Hon tillägger att andelen som riskerar att leva i fattigdom har fördubblats sedan 90-talet.

– Det är ett underbetyg åt Sverige, våra politiker och arbetsgivare att det är på det sättet.

På frågan om Kommunal har ett medansvar när det gäller villkoren för dem med lägst löner och om förbundet kunde ha gjort mer för att höja deras löner svarar Malin Ragnegård att förbundet har haft andra prioriteringar under de senaste avtalsrörelserna.

– Vi har satsat på att höja lönerna för dem med yrkesutbildning. Men i år satsar vi på att höja lönerna för dem som tjänar minst. Låglönesatsningar är helt nödvändiga och centrala i våra krav. De lågavlönade måste få mest i år, säger hon bestämt.

Även om Kommunal skulle få igenom alla sina lönekrav skulle det ändå inte räcka för att fullt ut kompensera för dyrare levnadsomkostnader på grund av elkris och inflation.

– Så är det, men vi vill också komma ur inflationen så snabbt som möjligt. Det är de låglönade som drabbas värst av den. Med våra lönekrav tar vi ett viktigt steg framåt för att höja deras löner, utan att förvärra inflationen. Målet är höjda reallöner så snart som möjligt, förklarar Malin Ragnegård.

Lägre löner för privatanställda

De siffror och beräkningar som finns i rapporten bygger på hur det ser ut inom SKR, för anställda i kommuner, regioner och deras bolag.

Men rapporten är ett inspel i avtalsrörelsen för de privat anställda kommunalarna. Kommunal saknar dock tillräckligt statistiskt underlag för att i en rapport beskriva hur deras villkor ser ut.

– Generellt vet vi att lönerna är lägre för de privat anställda. Och en större andel av dem arbetar deltid, säger Malin Ragnegård.

Deltid en fattigdomsfälla

Kommunals rapport uppmärksammar att den som har en högre lön på heltid, men jobbar deltid också riskerar att leva i fattigdom.   

I rapportens exempel med en undersköterska inom SKR med 27 400 kronor i grundlön för en heltid får hen 22 000 kronor i grundlön med en deltid på 75 procent.

Enligt SCB arbetar mer än hälften av alla kommunalare deltid, 56 procent. Det är en större andel jämfört med hur det ser ut på hela arbetsmarknaden, 44 procent. Bland yrkesgruppen vårdbiträden arbetar 74 procent deltid. Bland barnskötare är andelen 53 procent. 

Hon tvingas ha tre jobb: ”Herregud, vi är ett välfärds­land”

Löner

Malin Ragnegård betonar hur viktigt det är att satsa på fler heltider och att samtidigt göra det möjligt för fler att orka arbeta heltid.

– Politiker och arbetsgivare måste ta sitt ansvar genom att öka bemanningen och att skapa en arbetsmiljö där personalen inte slits ut fysiskt och mentalt. Alla måste ha förutsättningar att kunna arbeta på heltid fram till pensionen, säger hon.

Kvinnor i arbetaryrken, som inom Kommunal, löper större risk att bli sjukskrivna på grund av stressrelaterade orsaker med sämre ekonomi som följd, enligt rapporten. 

”Löneotrygghet”

I rapporten används begreppet ”löneotrygghet” för att beskriva situationen för dem med tillfälliga anställningar utan säkra inkomster som kan betala utgifterna i slutet på månaden.

Enligt Kommunal är det vanligare med tidsbegränsade anställningar inom många av kommunalarnas branscher jämfört med arbetsmarknaden i stort, cirka 30 procent respektive omkring 15 procent.

Nu drar avtalsrörelsen i gång för Kommunals privatanställda medlemmar. Under tisdagen växlar Kommunal och Vårdföretagarna avtalskrav med varandra.

– Det kommer att bli en tuff avtalsrörelse. Men vi backar inte från våra krav. Vi kan inte ha fattiga arbetare i Sverige, säger Malin Ragnegård.