Vad innebär minutstyrning i hemtjänsten?
I många kommuner kämpar anställda i äldreomsorgen tillsammans med Kommunal för att få bort det som kallas minutstyrning i hemtjänsten. Vad innebär egentligen minutstyrning? Och varför använder sig så många kommuner av modellen? KA reder ut hur det fungerar.
Vad är minutstyrning?
SVAR: Begreppet brukar oftast användas för att beskriva en styrningsmodell av hemtjänsten där det i minuter anges vilken tid varje hjälpinsats får ta. Beräkningen kan ligga till grund för vilka avgifter man tar ut för hemtjänsten och inte minst för att anpassa bemanningen. Framför allt är det sätt för arbetsgivaren att skapa kontroll över kostnaderna.
Det finns inget system som heter minutstyrning. Ingen kommun eller annan hemtjänstanordnare säger att nu ska vi börja med minutstyrning och den kan se olika ut och vara mer eller mindre flexibel i olika kommuner.
Kommunal använder begreppet för att beskriva den många gånger ohållbara arbetssituation för anställda i hemtjänsten.
Men varför använder många kommuner modeller som innebär minutstyrning?
SVAR: Minutstyrningen fick sitt genombrott när Lagen om valfrihetssystem, LOV, kom 2009. Det är en lag som, om en kommun vill använda den, ska göra det möjligt för den som behöver hemtjänst att välja mellan olika utförare. Att det har lett till minutstyrning beror på att kommunerna vill kunna kontrollera hur tiden används. Kommunernas argument är att det gör det tydligt och transparent när man konkurrerar med privata hemtjänstutförare. Man ska konkurrera på lika villkor för att följa LOV till punkt och pricka.
Varför är Kommunal kritiskt?
SVAR: De ofta snävt tilltagna tidsramarna skapar stress och dålig arbetsmiljö, menar Kommunal. De anser därför också att LOV bör avskaffas.
”LOV innebär en strukturellt inbyggd risk för permanenta ”effektiviseringar” i form av osäkra anställningar, låg bemanning och snål minutstyrning för både privat- och offentliganställda” skrev exempelvis Kommunal i en rapport 2022.
Från arbetsgivarhåll argumenterar man ofta för att även LOV medger flexibilitet och behöver inte nödvändigtvis leda till jakt på minuter.
Vad finns det för risker med minutstyrning?
SVAR: Många som jobbar i den här typen av styrningsmodell känner sig uppenbarligen pressade och stressade. Och risken är att fler väljer att säga upp sig och det kan bli svårare att rekrytera hemtjänstpersonal.
Enligt Kommunals undersökning förra året uppgav 40 procent av dem som arbetar enligt strikt minutschema att de inte vill arbeta kvar inom hemtjänsten om 3 år. 34 procent säger att de vill stanna inom samma yrke. Av dem som jobbade utan minutstyrning eller i mer flexibla minut-modeller svarade 56 procent att de vill arbeta kvar i samma yrke om 3 år.
Källor: Kommunal, Vårdföretagarna, Socialstyrelsen, Falköpings kommun, Bollebygds kommun.