I rapporten ”En hemtjänst att lita på – från stressiga minutscheman till hållbar tillitsstyrning” analyserar Kommunal problemen och ställer en rad krav.

­– Vi har länge varit kritiska till att arbetsuppgifterna ska styras i minut. Vi kräver att minutstyrningen ska bort. Det är helt absurt att någon annan ska avgöra hur lång tid det ska ta att ge omsorg till en människa i behov vård och omvårdnad. Dessutom finns det inga marginaler, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande, Kommunal.

Slutsatserna i rapporten:

  • Mer stress. Bara 22 procent av de som arbetar enligt strikt minutstyrning upplever att de dagligen hinner utföra sina arbetsuppgifter på utsatt tid, jämfört med 43 procent för övriga styrningsmodeller.
  • Sämre arbetsmiljö. Av dem som arbetar på strikta minutscheman uppger 57 procent att de har svårt att ta en kopp kaffe eller gå på toa, 35 procent svarar att de har svårt att ta lunchrast varje dag. Det är dubbelt så högt som andelarna för andra modeller.
  • Större risk för arbetsrelaterad ohälsa. 50 procent av de som arbetar strikt minutstyrt är psykiskt trötta och drygt 60 procent är fysiskt trötta efter varje arbetsdag. Det är dubbelt så högt som andelarna för andra modeller.
  • Mindre nöjda arbetstagare. Bara 50 procent av de som arbetar enligt strikta minutscheman upplever att de är mycket nöjda eller ganska nöjda som arbetstagare. Motsvarande siffra är 80 procent för dem som arbetar efter andra modeller.
  • Svårare att möta rekryteringsbehovet. Av dem som arbetar på minutscheman uppger 40 procent att de inte vill arbeta kvar inom tre år.
  • Välfärdens kvalitet undergrävs. Av dem som arbetar på strikta minutscheman är det 30 procent som anser att de dagligen har förutsättningar att ge god omsorg och tillgodose de äldres behov. Motsvarande siffra är 61 procent för dem som inte har minutscheman.

Tidspressen i hemtjänsten är oacceptabel. Minutstyrningen leder till en dålig arbetsmiljö, bristande kvalitet för medborgarna och sämre resursutnyttjande för arbetsgivarna, konstaterar Kommunal som undersökt hur olika typer av scheman påverkar jobbet och arbetsmiljön.

– Bara 30 procent säger att de dagligen har förutsättningar att ge god omsorg. Jag blir både frustrerad, arg och ledsen, det är så tragiskt. Vi har sagt detta så länge. Det är också slöseri med kompetens och resurser, säger Malin Ragnegård.

Dusch på 20 minuter

Skillnad görs på olika scheman. Strikta minutscheman innebär att ett visst antal minuter avsätts för en arbetsuppgift, till exempel 20 minuter för en dusch utifrån de biståndstimmar som beviljats. Flexibla minutscheman innebär att personalen tillsammans med vårdtagaren gör upp om vad som ska göras. Sedan finns det också scheman som inte är minutstyrda.

Svårt att ta lunchrast

Tuffast har de som arbetar på strikta minutscheman. Tidspressen visar sig på olika sätt. De har varje dag svårt att gå på toa, ta en kopp kaffe och ta lunchrast.

– Det blir väldigt tydligt vilken skillnad det blir. Den kritik vi haft tidigare har uppenbarligen inte hjälpt. Nu hoppas vi att detta ska bli ytterligare ett verktyg för oss, säger Malin Ragnegård.

För att se det här innehållet måste du godkänna cookies från våra tjänsteleverantörer.

Risk för ohälsa

De som har minutstyrda scheman känner sig oftare både fysiskt och psykiskt trötta efter en arbetsdag, enligt rapporten som bygger på Kommunals medlemsundersökning 2021.

– Det leder till ohälsa helt klart, det leder till sjukskrivningar och att man inte vill vara kvar i yrket. Personalen vill tillgodose de äldres behov, men de har inte de förutsättningarna och då spiller det över på de äldre. Jag blir så arg och ledsen, säger Malin Ragnegård.

Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Svårt att hinna med

Det är alltså svårt att hinna med arbetsuppgifterna för dem som har strikta minutscheman, 22 procent svarar att de dagligen har möjlighet att utföra sina arbetsuppgifter på utsatt tid. Motsvarande siffra är 42 procent för dem som har andra typer av scheman.

Samtidigt svarar 40 procent att de inte vill arbeta kvar om tre år.

– Det är inte så man möter rekryteringsbehovet, det borde beslutsfattare, arbetsgivare och politiker inse också. Det blev inte som man tänkt sig, då måste man göra om och göra rätt, säger Malin Ragnegård.

Drabbar de äldre

Tidspressen påverkar också vårdtagarna, 70 procent av dem som har strikta minutscheman upplever dagligen att de inte har förutsättningar att ge de äldre en god omsorg.

Men det finns andra sätt att arbeta. Skönsmons hemtjänst i Sundsvall lyfts fram som ett alternativ. Här har personalen stort inflytande över hur verksamheten planeras samtidigt som stor hänsyn tas till vårdtagarens behov. Detta kallas tillitsbaserad styrning, Kommunal framhåller det som ett bättre alternativ.

Kommunal vill stoppa minutstyrning

Inför framtiden pekar Kommunal på att mängden tid som utförs är avgörande vilket kräver både bemanning och finansiering. Men det handlar också om hur tiden som finns fördelas.

­– Vi behöver få bort minutstyrningen, det behövs mer tillit och inflytande till personalen. Det är människorna som är där i vardagen som vet och som kan avgöra var man behöver lägga tid, ibland tar det mer tid och ibland tar det mindre tid, säger Malin Ragnegård.

Vad ska jag göra som medlem om tidspressen är för stor?

­– Vi som jobbar i vård och omsorg har stora hjärtan och vill så väldigt mycket, men det blir på bekostnad av vår egen hälsa. Det är svårt, men om det går, så gör bara det mest nödvändiga, mat, hygien och medicin. Skriv avvikelserapporter på resten, att jag inte hann. Spring inte fortare och fortare. Mår man dåligt över arbetsmiljön, skriv tillbud eller arbetsskadeanmälningar. Det är ingen som tackar när det gått så långt att man är sjukskriven. Vi måste säga ifrån att vi inte hinner. Vi måste prata med varandra i arbetsgruppen så att vi kommer överens om sådana här saker och med skyddsombudet om att vi dokumenterar allt, om det känns svårt att hinna kan man börja med en månad så att skyddsombudet har något att gå vidare med, säger Malin Ragnegård.

Flest sjukskrivna

Kommunal har tagit fram rapporten mot bakgrund av att medlemmarna länge larmat om att styrningen av hemtjänsten inte fungerar. Minutstyrningen förklaras med NPM, New Public Management, alltså de metoder som offentliga sektorn hämtat från näringslivet i syfte att öka effektiviteten.

Att äldreomsorgen har högst andel sjukskrivna på arbetsmarknaden är känt som tidigare.

Kommunals krav

Styrningen av hemtjänsten ska vara baserad på tillit till arbetstagarna. Slopa den strikta minutstyrningen.

Arbetstagarna ska medverka vid planering och anpassning av arbetsinsatser.

Involvera arbetstagarna vid framtagning och upphandling av nya tekniska lösningar.

Håll isär biståndsbedömning och kostnadsansvar.

Inför nationella riktlinjer för rätt bemanning.

Avskaffa Lagen om valfrihet (LOV) inom hemtjänsten.