Assistansfusk har blivit en så återkommande nyhet i medierna att många kanske slutat höja på ögonbrynen.

Regelbundet kan vi läsa om människor som varit beviljade personlig assistans men där det visat sig att de inte alls hade behov av det, eller att behovet var mindre än de uppgett. Ibland handlar det om enskilda som skor sig, ibland är det organiserade upplägg där kriminella gått in i branschen i syfte att mjölka staten på pengar.

Men att Sveriges största assistansanordnare nu förlorar tillståndet på grund av fusk är värt mer än höjda ögonbryn. Det är faktiskt alldeles oerhört.

Beslutet från Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, om att dra in tillståndet för Humana Assistans innehåller en lång uppradning av fall där assistansberättigade hos Humana har överdrivit eller helt hittat på sitt behov av personlig assistans.

I ett fall handlar det om en person som felaktigt varit beviljad assistansersättning i 24 år.

Svårt att kontrollera

Arbetstid har redovisats för personliga assistenter som haft andra jobb, fått föräldrapenning och varit på helt andra platser än den som de sagts jobba hos.

I de flesta fall är det oklart hur mycket Humana har känt till, men Ivo konstaterar att bolaget i några fall inte har meddelat minskade behov trots att de känt till dem.

Och oavsett så måste en assistansanordnare ha koll på sin verksamhet och att de inte redovisar felaktiga uppgifter till Försäkringskassan, poängterar Ivo.

Börsnoterade Humana kommer att överklaga beslutet och var det landar efter att domstolen sagt sitt vet vi inte. Men vi kan nog anta att Ivo varit noggrannare än någonsin och vet vad de gör när de drar in tillståndet för ett företag med Humanas ekonomiska och juridiska muskler.

Personlig assistans är per definition svårt att kontrollera. Hela systemet bygger på tillit och självrapportering.

Personlig assistans är per definition svårt att kontrollera. Den sker i människors hem, ofta är det anhöriga som jobbar som assistenter. Hela systemet bygger på tillit och självrapportering. Det är självklart att där det kan fuskas, där fuskas det.

Jag och Karl Martinsson kunde dessutom i vår bok Hemtjänstmaffian från 2021 berätta att Försäkringskassans möjligheter att kontrollera har blivit sämre de senaste åren.

I beslutet om att dra in Humanas tillstånd framgår exempelvis att Försäkringskassan genom kontoutdrag kunnat bevisa att assistenter och brukare befunnit sig på olika platser, trots att arbete redovisats. Den möjligheten har Försäkringskassan sedan sommaren 2020 inte längre, efter ett beslut från Justitieombudsmannen.

Ett nytt ljus på diskussionen

I debatten brukar branschföreträdare välkomna avslöjanden om assistansfusk, betona att det bara finns plats för seriösa aktörer och att fusket skadar hela branschen.

Samtidigt menar många också, inte minst inom brukarrörelsen, att talet om fusk är överdrivet. Att mörkertalet inte alls är så stort som exempelvis Försäkringskassan hävdar. Det ses som ett sätt att legitimera nedskärningar i den personliga assistansen.

Det ses som ett sätt att legitimera nedskärningar i den personliga assistansen.

Att det nu visar sig att det förekommit systematiskt fusk i stor skala hos Sveriges största assistansanordnare kastar onekligen nytt ljus på den diskussionen. Det går knappast längre att hävda att assistansfusk är ett litet randfenomen som sker enbart hos skumma oseriösa aktörer.

Hur mycket mer fusk finns det egentligen?