A

Ajournera: Att skjuta upp en förhandling med avsikten att återuppta den vid en senare tidpunkt.

Anställningsvillkor: Regler i avtalen som inte har med lön att göra, till exempel arbetstider, regler för övertid med mera.

Arbetsmarknadens parter: Fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsfred: Fredsplikt. Det betyder att arbetsmarknadens parter inte får ta till stridsåtgärder så länge det finns gällande kollektivavtal.

Avtalsdelegation: En grupp som är utsedd på respektive avtalsområde som diskuterar och rekommenderar förbundsstyrelsen vilka avtalskrav som är viktigast att driva samt fungerar som rådgivare år dem som förhandlar.

Avtalsområde: Det avtal som gäller i en viss bransch mellan ett fack och en arbetsgivarorganisation. I en del branscher kan det finnas flera avtalsområden beroende vilka fackförbund medlemmarna tillhör. Till exempel har kommunerna flera olika avtalsområden.

Avtalsrörelse: Den period då fack och arbetsgivare förhandlar om nya villkor och löner i avtalen. 

Avtalsperiod: Den period som kollektivavtalet gäller för.

Avtalslöst tillstånd: När ett avtal har gått ut och inget nytt ännu har tecknats eller att det gamla avtalet inte har prolongerats.

Avtalssekreterare: Fackets förhandlingschef.

B

Blockad: Stopp för olika saker. En möjlighet för fackförbund att försvåra för arbetsgivaren vid en konflikt. Det kan röra sig om blockad mot vissa arbetsuppgifter, nyanställning, inhyrning, övertid och mertid.

C

Central förhandling: Förhandlingar mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation på nationell nivå. 

E

Ersättningar: Sådant i avtalet som ger extra betalt, som till exempel ersättning för arbete på obekväm arbetstid, övertid, beredskapstid och jourtid.

F

Fredsplikt: Arbetsfred. Råder under avtalsperioden. Då får inte fack och arbetsgivare ta till stridsåtgärder. Fredsplikten upphör när avtalet löper ut om det inte har prolongerats.

G

Generellt påslag: Alla får samma löneökning, i kronor eller i procent.

Genomsnittslön: Kallas också medellön. Den lön som är medelvärdet av alla löner inom ett visst yrke eller bransch.

H

Huvudorganisationer: På den fackliga sidan finns tre huvudorganisationer: LO för arbetare (där ingår Kommunal), TCO för tjänstemän och Saco för akademiker. På arbetsgivarsidan är det i första hand Svenskt Näringsliv som är huvudorganisation. Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, ingår inte i Svenskt Näringsliv men är fackets motpart i förhandlingarna om avtal i kommuner och regioner. 

Hängavtal: När fack och arbetsgivare kommer överens om att ett visst företag eller arbetsplats som inte är med i den avtalsslutande arbetsgivarorganisationen ”hänger” på ett befintligt kollektivavtal. 

I

Individgaranti: En garanterad löneökning som alla har rätt till.

Individuell lön: Att löneökningarna fördelas olika mellan de anställda/medlemmarna utifrån kriterier som till exempel prestation. Men lokalt kan fack och arbetsgivare komma överens om ett annat sätt att fördela löneökningarna, till exempel att alla med samma befattning ska få lika stor löneökning.

Industriavtalet: Ett samarbetsavtal mellan facken och arbetsgivarna inom industrin.

Insamlingsmodell: Modell för hur lönerna ska sättas där det är individuell lön som gäller.  Om parterna till exempel kommit överens om en löneökning på 500 kronor, så bestäms det att lönepotten ska bestå av 500 kronor gånger antalet anställda eller anställda medlemmar. (Olika i olika avtal). Det läggs ihop till en pott som sedan fördelas olika på de anställda/medlemmarna utifrån till exempel befattning och prestation under det gångna året.

K

Kollektivavtal: Juridiskt bindande avtal mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation om löner och allmänna anställningsvillkor.

Konflikt: När fack och/eller arbetsgivare bestämmer sig för att ta till stridsåtgärder för att sätta press på förhandlingarna.

Konfliktersättning: Ersättning från fackets strejkkassa till medlemmar som är uttagna i konflikt och därmed inte får lön. Eller från arbetsgivarorganisationer till arbetsgivare som drabbas ekonomiskt av en konflikt.

Knä: Brytpunkten eller taket för låglönesatsningen. LO har exempelvis 2022 beslutat att kräva att alla med löner under 27 100 kronor i avtalsrörelsen ska få löneökningar i krontal och att det krontalet ska beräknas på procent av brytpunkten eller knät på 27 100. Det ger högre löneökningar procentuellt sett i genomsnitt för dem med lägre löner under knät. Dessa pengar tillförs potten för individuell fördelning bland de anställda lokalt på arbetsplatsen.

Krontalspåslag: Lönehöjning uttryckt i kronor och ören. 

L

Lockout: Stridsåtgärd från arbetsgivaren, stänger ute folk från arbetsplatsen.

LO-samordning: Avtalskrav som LO-förbunden beslutat att driva gemensamt. Det innebär att de olika facken också är överens om att hjälpa varandra om det blir strid om något av kraven.

Låglönesatsning: Att facken vill att de som har de allra lägsta lönerna ska gynnas av det man kommer fram till i löneavtalet.

Lönebildning: Processen/systemet som avgör hur lönerna på arbetsmarknaden ser ut. Till exempel att lönerna bestäms genom både nationella/centrala förhandlingar mellan fack och arbetsgivarorganisationer och lokala förhandlingar mellan arbetsgivaren och den lokala fackliga sektionen eller fackklubben.

Löneglidning: Löneökningar utöver det centrala avtalet.

Lönespridning: Skillnaden mellan högsta och lägsta lön på en arbetsplats, eller i en bransch eller i hela samhället.

Lönepott: Den totala summan som ska fördelas i löneökning mellan de anställda/medlemmarna på arbetsplatsen.

Lönerevision: När de lokala parterna går igenom de anställdas löner och ser vad som ska rättas till och hur potten ska fördelas. Kallas också löneöversyn.

Löneutrymme: Ofta menar man den nivå på löneökningar som samhällsekonomin klarar, men ibland likställs löneutrymme med lönepott eller med det centrala avtalets överenskommelse om hur mycket lönerna ska öka i genomsnitt.

Löneöversyn: När de lokala parterna går igenom de anställdas löner och ser vad som ska rättas till och hur lönepotten ska fördelas. Kallas också lönerevision.

M

Medling: När parterna inte kommer överens kan medlare inkallas för få till en kompromiss. 

Medlingsinstitutet: Statlig myndighet som utser medlare när det kört ihop sig i förhandlingar. De ansvarar också för lönestatistik.

Motpart: Den andra sidan i förhandlingar. Fackets motpart är arbetsgivaren och tvärtom.

Märket: Löneökningarna som parterna i industrin kommer överens om, som resten av arbetsmarknaden sedan förväntas följa.

N

Nominell löneökning: Den faktiska löneökningen i kronor eller procent, utan att man tar hänsyn till inflationen.

Normering: Märket, den norm som fack och arbetsgivare i industrin kommer överens om och som den övriga arbetsmarknaden följer.

Nyanställningsblockad: Stopp för arbetsgivaren att anställa. En stridsåtgärd som syftar till att försvåra för arbetsgivaren vid en konflikt. Brukar ofta ske innan facket varslar om strejk.

P

Procentuellt påslag: Löneökning som uttrycks i procent av den lön man har.

Prolongering: Förlängning av det gamla avtalet, när det egentligen har gått ut men förhandlingar fortfarande pågår.

R

Reallöneökning: Det som är kvar av en löneökning när man räknar med inflationen. 2023 blir det sannolikt reallönesänkningar för de flesta på arbetsmarknaden, det vill säga löneökningen når inte upp till nivån på inflationen.

Relativlöner: Skillnader i löneläge mellan olika grupper på arbetsmarknaden. Till exempel undersköterskors löner jämfört med metallarbetares löner.

S

Sifferlösa avtal: Vanligare bland tjänstemän och akademiker och det betyder att det i det centrala avtalet inte slås fast någon siffra i procent eller kronor för hur höga löneökningarna ska bli. Löneökningarna ska ändå följa märket men avgörs helt och hållet på lokal nivå.

Strandning: När fack och arbetsgivare inte är överens och inte kommer längre. Då brukar medlare kallas in. Nästa steg kan vara att varsla om stridsåtgärder.

Strejk: Fackets främsta vapen som innebär att man inte jobbar. Kallas också arbetsnedläggelse. Det tas till när förhandlingarna strandat och medling inte har hjälpt. Ofta har strejk föregåtts av andra stridsåtgärder som blockader.  Det finns regler för hur långt i förväg facket måste tala om, eller varsla om, att man tänker strejka.

Strejkkassa: Pengar som facken samlat in och fonderat under många år, och som används för att betala ut ersättning vid konflikt när medlemmarna inte får lön.

Strejkvakt: Fackligt förtroendevalda som vaktar utanför arbetsplatser där det är strejk så ingen går och jobbar och bryter strejken.

Stridsåtgärd: Något som fack eller arbetsgivare kan ta till som ett sätt att försöka få igenom sina krav. Det kan handla om strejk, lockout (från arbetsgivarens sida) eller olika blockader mot nyanställning, inhyrning, övertid och mertid, eller att vissa arbetsuppgifter sätts i blockad.

Stupstock: Regler i det centrala avtalet som gäller om fack och arbetsgivare inte kommer överens lokalt om löneökningarnas storlek.

Sympatiåtgärder: När fackförbund stödjer ett annat fackförbund som är i konflikt genom att själv vidta stridsåtgärder mot sin motpart. Tillåtet även under fredsplikt.

T

Tarifflön: Lönerna är fastslagna i avtal enligt en tabell utifrån till exempel ålder, anställningstid och utbildning. Finns till exempel i avtalen för bussförare.

V

Varsel: I avtalssammanhang menar man förvarning om stridsåtgärd. Ett konfliktvarsel måste lämnas senast sju arbetsdagar innan det är tänkt att träda i kraft.

Vild strejk: Olovlig strejk under fredsplikt.

Y

Yrkande: Krav i avtalsförhandlingarna.

Ö

Övertids- och mertidsblockad: Stopp för övertid och mertid. En stridsåtgärd som syftar till att försvåra för arbetsgivaren vid en konflikt. Brukar ofta ske innan facket varslar om strejk.