– Vi är glada att lärarfacken också kräver lagstiftning om barngruppernas storlek. Vi vill gå ett steg till, att det ska bli nationella bemanningsriktlinjer i förskolan som de har i Norge där det har gett stor skillnad, säger Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

I Norge infördes en bemanningsnorm för förskolan hösten 2018. Den innebär att det inte får vara fler än tre barn per anställd på småbarnsavdelningar och max sex barn per anställd på storbarnsavdelningar. Enligt Malin Ragnegård klarade 99 procent av förskolorna det kravet 2020.

– Det visar att en bemanningsnorm verkligen ger resultat, säger hon.

Skolverkets riktmärken

Skolverket som är den myndighet som är högst ansvarig för Sveriges förskolor har vad man kallar riktmärken för barngruppernas storlek. Riktmärkena är inte tvingande och tar inte hänsyn till bemanning.

  • Riktmärke barngrupper 1–3 år: Sex till tolv barn.
  • Riktmärke barngrupper 4–5 år: Nio till 15 barn.

Hälften av barngrupperna för stora

I slutet av oktober larmade Lärarförbundet om att hälften av landets barngrupper är större än vad Skolverket anger i sina riktlinjer. Och man förde bland annat fram krav om minimibemanning, personaltäthet och ett maxtak för barngruppernas storlek. 

Sedan kom regeringens budgetförslag och där framgår det att man vill ta bort kravet på kommunerna att följa dessa riktlinjer för att få statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder.

Tobias Wallin är barnskötare och huvudskyddsombud. Han tycker att regeringen borde skjuta till medel för att minska barngrupperna.

Större barn­grupper är ett slag i magen

Debatt

Kommunal kommenterar det så här:

– Vi vet ju att förskolan står inför en extrem ansträngd situation. Den förra regeringens ambitionsnivå var jättelångt ifrån tillräcklig. Men nu är det en total avsaknad av ambitionsnivå. När det gäller just kvalitetshöjande åtgärder borde det första vara att man tittar på barngruppernas storlek, säger Barbro Andersson, vice ordförande.

Kommunalarbetaren har vid upprepade tillfällen försökt få en kommentar av skolminister Lotta Edholm (L). Men enligt hennes pressekreterare Ellen Kult har hon inte möjlighet att låta sig bli intervjuad. I stället får vi ett skriftligt svar från pressekreteraren om varför regeringen har gjort förändringen:

”Regeringen slår ihop två bidrag för att minska på pappersarbetet. Det nya bidraget ska kunna användas utifrån förskolornas behov och förutsättningar. Statsbidraget kan sökas för att antingen minska barngrupperna, rekrytera personal eller kompetensutveckla.”

S-kvinnor vill ha lag också

Det förra statsrådet Annika Strandhäll (S), som också är ordförande i S-kvinnor, är liksom Kommunal inne på lagstiftning.

– Det behövs snarare hårdare krav på barngruppernas storlek inte färre krav. S-kvinnor tycker att lagen man införde i Norge skulle kunna vara en väg framåt för att begränsa möjligheterna att ha en låg bemanning.

Men detta var väl inget som Socialdemokraterna gick till val på?

– Nej men S-kvinnor är en fristående sidoorgansiation. Vi har alltid kvinnornas, inte minst dem som jobbar i välfärden, väl och ve på vår agenda.