Tufft jobb att vara resurs i skolan – stödet brister
Skolorna anställer allt fler barnskötare, fritidsledare och elevassistenter som resurser till barn med särskilda behov. De har skolans kanske tuffaste jobb – att hjälpa de barn som har svårast att klara skolan. Trots det saknar många det stöd som krävs för att klara uppdraget.
– Man ska bara lösa det, säger fritidsledaren och klassresursen Emmie Anderlund.
Emmie Anderlund, fritidsledare och resursperson.
Emmie Anderlund är anställd som fritidsledare i Kjula skola utanför Eskilstuna. Hon är klassresurs i en femteklass i skolan och följer klassen hela skoldagen och de sista timmarna är hon i fritidsverksamheten för delvis samma elever. Hon berättar om sina första år som elevassistent i skolan då hon var knuten till en elev.
– Jag upplever att man ofta blir tilldelad en elev, de säger att du ska följa den här eleven och se till att den har en bra vardag. Men hur? Med vad? Var ligger den största problematiken hos den här eleven? Det får man inte veta. Man ska bara lösa det, säger hon.
Situationen under hennes första tid i skolan ledde till samtal med lärare och rektor och de lyssnade på henne. Det gav ett bättre samarbete med läraren och ett annat sätt att tänka. Och på Emmies initiativ fick hon och hennes elev tillgång till ett rum som låg i anslutning till klassrummet och inte en bit bort som tidigare.
– Jag hade en elev som var väldigt krävande, jag klarade det inte ensam. Jag behövde få till att vi var flera som hjälptes åt. Jag fick ta strid för att få till en förändring, berättar Emmie Anderlund.
Avlasta lärarna
Resurser anställs ofta som elevassistenter och den gruppen har vuxit kraftigt i skolan. De senaste tio åren har antalet elevassistenter nära fördubblats och personalgruppen är i dag nästan lika stor som antalet gymnasielärare. Det visar siffror som Kommunalarbetaren tagit fram. Vad ökningen beror på kan ingen entydigt svara på, men elevassistenter anställs ofta för att avlasta lärarna och som resurs till barn med särskilda behov.
Enligt arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, kan bristen på speciallärare vara en förklaring.
– Ibland anställer man elevassistenter för man hittar inte tillräckligt många speciallärare. Och då blir det en inte alltid så lätt situation, säger Bodil Båvner, utredare på SKR:s skolsektion.
Det totala Antalet som jobbar som resurser är ännu större med tanke på att fritidsledare och barnskötare inte sällan också är resurspersonal.
Kommunals utredare Sepideh Westerberg pekar på att resurspersonalen är en utsatt grupp. Sjuktalen är höga och många saknar fast jobb. Samtidigt som de ska hjälpa de elever som har störst svårigheter, är många unga och saknar formell pedagogisk utbildning.
– Det här handlar ofta om superengagerade personer som kan fånga upp unga som mår dåligt och som följer dem under hela skoldagen, säger hon.
Vem är resurs?
- Elever som har svårt att klara skolan och har behov av extra stöd kan få en resurs knuten till sig. Resursen kan arbeta med ett barn, som stöd till flera barn eller med en hel klass.
- Det handlar ofta om en elevassistent, men kan också vara en barnskötare eller en fritids- ledare med liknande arbetsuppgifter. Ofta jobbar personalen även på fritids morgon och eftermiddag.
- Det finns ingen statistik över hur mång i skolan som jobbar som resurs. Men cirka 25 000 var anställda som elevassistenter år 2021, inklusive timavlönade.
- Det finns inga formella krav på utbildning för att jobba som elevassistent. För att bli det kan man gå barn- och fritidsprogrammet på gymnasiet. Det finns också yrkesutbildningar med kurser från barn- och fritidsprogrammet utformade för arbete inom pedagogisk verk- samhet, samt folkhögskoleutbildningar.
- Lärarassistenter avlastar också lärarna i skolan. Tanken från början var att de skulle hjälpa till med administrativa uppgifter och kontakter med vårdnadshavare. Men ibland gör de ett liknande jobb som elevassistenterna.
Små saker kan förändra mycket
Kjula skolas lokaler går i falurött och tegelrött, men Emmie Anderlund visar oss in i en grå träkloss till byggnad där hon arbetar. Inne i klassrummet håller läraren Mimmi Carlsson svenska-lektion om argumenterande text. På andra sidan väggen, i ett lite rektangulärt rum sitter Emmie med två elever som får extra stöd den här dagen.
Att rummet ligger i direkt anslutning till klassrummet gör det lätt att byta plats med läraren.
– Så har vi gjort ibland. Det finns situationer där det är bättre att läraren förklarar för några få elever och jag tar hand om de andra i klassrummet.
Emmie Anderlund har barn- och fritidsprogrammet i botten och har just blivit färdig med sin utbildning på halvfart till specialistbarnskötare, något hon tycker hon har stor nytta av varje dag i sitt jobb.
– Hade jag vetat när jag började jobba att det finns så mycket små saker man kan göra för att förändra väldigt mycket så hade jag gjort det mycket tidigare.
Kan du ge exempel?
– Bemötande. Vissa elever klarar inte av ögonkontakt till exempel, att då kunna acceptera att prata med eleven utan ögonkontakt så slipper den bli stressad över det. Eller om man sitter för nära. Sådana små justeringar kan sänka stressen hos många elever.
Många är outbildade
- Mer än en fjärdedel av alla elevassistenter är under 30 år.
- Ungefär en av tre saknar fast jobb. Lika många är deltidsanställda.
- Många är outbildade. I Kommunals enkät 2019 uppgav 44 procent av de tillfrågade medlemmarna att de saknar relevant utbildning.
- Sjukskrivningarna är högre än i andra yrken. I Försäkringskassans statistik hade kategorin ”elevassistenter med flera” 146 antal startade sjukfall per 1 000 sysselsatta i yrket 2021. Snittet för arbetsmarknaden var 102.
Utbildningssatsning för elevassistenter
När Kommunal 2019 frågade sina medlemmar i skolan? uppgav 44 procent att de saknade relevant utbildning. Facket vill se ett nationellt kunskapslyft med statligt stöd.
– Barn och fritidsprogrammet är en otroligt bra grund. Sedan är det också viktigt med fortbildning på arbetstid, säger Sepideh Westerberg.
44% saknade relevant utbildning
Kommunal vill att elevassistenternas roll ska skrivas in i läroplanen. Den kampen tog man för barnskötarna, och lyckades.
Skolverket håller på att ta fram en utbildningssatsning för elevassistenter, som kan vara klar tidigast om ett år.
– Nu ska vi ta fram kompetensutveckling och eftersom elevassistenter är en ny målgrupp för Skolverket behöver vi börja med att ta reda på mer om vad de behöver, säger enhetschef Ulrica Dahlén.
Behövs mer planering
Elevassistenter som KA pratat med välkomnar mer utbildning. Men de menar att det är tid till planering och att stämma av med läraren som de framför allt saknar. Det är också vad forskningen pekar på är avgörande för att eleverna de hjälper ska klara skolan. Risken är annars att elevassistenten lämnas med för stort ansvar för elevernas utbildning. Det säger Henrik Lindqvist, forskare vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.
– Läraren behöver ha en plan för hur eleven ska kunna tillgodogöra sig innehållet på lektionen, och förmedla det till elevassistenten.
Emmie Anderlund i Kjula önskar att hon kunde få mer planeringstid.
– Jag och läraren är duktiga på att ta det i förbifarten på väg till lunchen eller så, men man skulle ändå vilja att vi kunde sitta ner en timme kanske varje vecka.
För många elevassistenter lämnas
SKR håller med om att det är en yrkesgrupp som har svåra förutsättningar. Särskilt om de får ta ansvar för en mindre grupp elever med stora behov. Det kan vara en förklaring till de höga sjuktalen, säger Bodil Båvner, på SKR.
– Det finns absolut för många elevassistenter som lämnas ensamma i en undervisningssituation.
Utbildningsinsatser och tydligare vägledning från läraren är åtgärder som Bodil Båvner lyfter fram. Enligt henne är elevassistenter en yrkesgrupp som kommunerna just nu ser över, just för att de har en svår situation.
– Man försöker ge dem utbildning för att arbeta med elever i behov av särskilt stöd men det finns också ställen där man går in och tittar om man kan göra något annat i organisationen.
Fler föräldrar går med på utredning
Dags för lunchrast i Kjula. Eleverna rusar mot matsalen.
En bidragande orsak till att det blivit fler elevassistenter på senare år, tror Emmie Anderlund är att det har skett en tydlig attitydförändring till neuropsykiatriska diagnoser, som till exempel adhd.
– Fler föräldrar går med på att göra utredningar. Det är inte skämmigt som det var för bara några år sedan. Nu märker många att man får ju hjälp.
Fotnot: Vill du läsa mer om metoder och tips för jobbet som resurs? Var med i utlottningen av boken Värsta bästa jobbet här.
