Skötare i psykiatrin larmar om farligt arbete efter nytt schema
Stress, oro och rädsla för att bli utsatt för fysiskt våld har fått drygt 40 anställda på psykosavdelningen Ytterö i södra Stockholm att sluta. Roten till problemen är hälsoscheman.
Psykosavdelningen Ytterö ligger i Farsta i södra Stockholm.
Flera skötare på Ytterö som KA talat med berättar om situationer där patienter blivit våldsamma och där kollegor stått bredvid handlingsförlamade och tittat på. De berättar också om rädslan för att hamna i en våldssituation när kollegan är på en annan våning och inte hör ett rop på hjälp.
– Jag tänker hela tiden på att någon kan ta ett strypgrepp, att jag kommer svimma innan jag larmat, säger en skötare.
På Ytterö vårdas svårt sjuka psykospatienter, de flesta enligt LPT, Lagen om psykiatrisk tvångsvård. Skötare beskriver att många patienter är våldsbenägna och hur en patient kan dra isär en säng för att sedan ta ett sängben för att försöka slå sig ut ur rummet.
Den tidigare anställda Anna Björkman-Wallin är den enda som vågar gå ut med namn. Hon beskriver en arbetsplats där man ser mellan fingrarna med ensamarbete.
– Det kan vara promenader. De kallar det inte ensamarbete, för att läkaren har godkänt det, men även om patienten var jättefräsch då så kanske det slår om under den timmen man är ute, man behöver en back-up, man behöver vara två, säger Anna Björkman-Wallin, socialpedagog.
Tystnadskultur
Men trots att flera upplever samma sak vill ingen framträda med namn. Flera säger att de är rädda för att få dåliga referenser. Anna Björkman-Wallin bekräftar att det råder en tystnadskultur.
Skötarna beskriver hur de kämpar med psykisk utmattning samtidigt som de ständigt måste vara observanta på patienternas reaktioner. Ser man inte tecknen kan patienten börja kasta tallrikar eller stolar. Incidenter som inte behövt ske om det funnits personal som haft tid att ta en spontan promenad.
För en patient som tvångsvårdas kan röktiden i trädgården vara oerhört värdefull. Men den kan ställas in eftersom det är för få i personalen. Beskedet kan mötas med en våldssituation. Eller ett dödshot.
Oron och stressen växer.
– Den lagras där inne, jag vet inte var jag ska göra av den, säger en anonym skötare med 15 år i yrket.
Tankarna maler på, sömnen blir allt sämre. Förr stöttade kollegerna varandra, men nu har många slutat. Nya har börjat, alla är inte erfarna och har inte gått de utbildningar som ska förebygga hot och våld.
Skyddsombudet varnade
Det som fått drygt 40 personer att sluta under de senaste två åren är schemat. Personalflykten startade med förslaget som innebar arbete två helger av fyra i stället för två helger av fem samt fler kvällar och cirka 10 fler pass per år.
Redan inför schemaförändringen varnade skyddsombuden för riskerna.
– Jag sa att det kommer att bli mer långtidssjukskrivningar. Allt det vi förutspådde var det som hände, säger Anna Björkman-Wallin som tidigare var skyddsombud.
När schemat infördes förra hösten dröjde det bara några månader innan skyddsombuden slog larm och sedan gick vidare till Arbetsmiljöverket.
I 6:6a-anmälan beskrivs hur schemaförändringen lett till ökad arbetsbelastning, stress och en ohälsosam arbetsmiljö med hot och våld där ledarskapet brister, ensamarbete och personalflykt. Och att den ohållbara arbetsmiljön med fler extra pass lett till ökad sjukfrånvaro som för någon månad sedan var den högsta inom slutenvården i Psykiatri Södra Stockholm.
6:6a
6:6a är en anmälan som skyddsombudet först lämnar till arbetsgivaren för att få ett arbetsmiljöproblem löst. Detta enligt Arbetsmiljölagens sjätte kapitel, paragraf 6a.
Om skyddsombudet inte är nöjt med arbetsgivarens agerande kan anmälan skickas vidare till Arbetsmiljöverket som då kan göra inspektion och eventuellt med hot om böter kräva att arbetsgivaren löser arbetsmiljöproblemet.
Schemat gjorde att även Anna Björkman-Wallin sa upp sig.
Tillbud rapporteras inte
De som arbetar kvar berättar om ständig trötthet.
– Jag har svårt att sova, det känns som hjärtat sitter i halsgropen och slår i 190, jag kan inte komma ner i varv. Symtomen är en varningsflagg, känslan är att jag är på väg att bränna ut mig, säger en skötare.
Samtidigt rapporteras inte tillbud och avvikelser. Detta bekräftas av Kommunals huvudskyddsombud Mostafa Shah Hosseini.
– Vi kämpar för att få upp arbetsmiljöavvikelser och tillbud, men chefen säger till medarbetarna att de inte ska skriva och då blir de rädda för att skriva, säger Mostafa Shah Hosseini.
För att få återhämtning sjukskriver sig vissa, andra tar semester och några har gått ned i sysselsättningsgrad.
Men Arbetsmiljöverket avslår skyddsombudens krav som gäller schemat. Samtidigt kräver myndigheten att ensamarbetet ska undersökas och riskbedömas senast i december, annars väntar ett vite på 50 000 kronor.
Kritik mot Arbetsmiljöverket
Kommunals huvudskyddsombud är irriterad över att processen drar ut på tiden. Det är två år sedan skyddsombuden först pekade på riskerna som det nya schemat innebar.
– Arbetsmiljöverket sätter ett vite först efter nio månader, under den tiden riskeras liv och död. Det borde vara åtgärd inom 30 dagar, säger Mostafa Shah Hosseini.
Verksamhetschefen Svante Nyberg har en helt annan bild av Ytterö.
Han anser att problem till stor del beror på att lokalerna inte är byggda för den psykiatriska intensivvård som bedrivs där.
Han säger också att det finns fler fast anställda nu än tidigare och att övertiden går ner. Han välkomnar Arbetsmiljöverkets granskning. Men säger samtidigt att ensamarbete inte förekommer enligt Arbetsmiljöverkets definition.
Svante Nyberg säger även att stress och utmattning, bara gäller några anställda och att ”det är personliga bedömningar”
– Man blandar ihop olika saker, Ytterö har svårigheter som har funnits länge, säger Svante Nyberg.
Hälsoscheman
Hälsoscheman som också kallas hållbara eller verksamhetsnära scheman, införs i framför allt kommunernas äldreomsorg. Ett skäl är att kunna erbjuda alla heltid. Den här typen av scheman ser inte exakt likadana ut överallt. Men det brukar innebära någon eller några av de här sakerna:
- Fler och kortare pass. Det gäller både dag-, kväll och nattpass. Det innebär fler arbetspass till samma lön. Ofta innebär också färre lediga dagar i följd.
- Arbete varannan helg.
- Resurspass, där man måste jobba en viss del av sin arbetstid på en annan arbetsplats än den ordinarie.
- De som jobbar deltid måste jobba lika många dagar som de som jobbar heltid, bara kortare pass.
- Mindre inflytande över schemat för personalen.
