”Äntligen är det dags för oss lågavlönade!”
Nu är det vår tid. Kommunal sätter oss på första parkett och äntligen kommer vi låglönearbetare att få lön för mödan. Heja nya avtalsrörelsen, skriver Marie Vasponi Björkman och Berith Hedlund från Städupproret.
Äntligen! Tack Kommunal! Nu ska avtalsrörelsen satsa på låglöneyrkena!
Där är (dessvärre) vi lokalvårdare en av de givna yrkesgrupperna. Vi som tillsammans med flera andra yrkesgrupper år efter år sett satsningar på andra yrkesgrupper, aldrig nämnts och därmed förblivit osynliga. Bortglömda.
Vårt yrke utpekades i valrörelsen ganska nyligen som ”statusnedbrytande”. Då hade det i vår mening varit önskvärt att Kommunal såg hur förnedrade deras medlemmar blev och röt ifrån. Att de visade att de stod bakom oss och beskyddade vår yrkesstolthet. Att vi inte är något att skämmas för! Tyvärr blev det inte så.
Bortglömda yrkesgrupper
Lokalvårdaren Nina Mattsson skrev nyligen en klockren debattartikel där hon ställde frågan om Kommunal glömt bort oss? Hon skrev om att våra löner står still och att lönegapen växer, om att skämmas över att behöva berätta vad man tjänar.
En annan lokalvårdare, Sofie Risberg skrev även hon en klockren debattartikel där hon sågar Kommunals slogan ”en lön det går att leva på”.
Vi är hårt arbetande, men ack så fattiga. Ska inte en hederlig arbetare kunna leva ett drägligt liv på sin lön?
Hur vi lokalvårdare vänder och vrider (och gör volter) för att få pengarna att räcka månaden ut. Hur många från oss bortglömda yrkesgrupper som inte har råd med barnens fritidsaktiviteter och att klass blir märkbart redan bland barnen i skolan.
Vi är hårt arbetande, men ack så fattiga. Ska inte en hederlig arbetare kunna leva ett drägligt liv på sin lön? Det ska löna sig att arbeta.
Stoltheten över vad vi är och gör tar dock ingen ifrån oss. Vårt yrke är nobelt, ärofyllt och oumbärligt. Utan lokalvård stannar Sverige.
Äntligen ska Kommunal strida för oss
Och nu äntligen är det vår tid! Kommunal ska sätta oss på första parkett, strida för oss och äntligen kommer vi få lön för mödan.
Vi hoppas att det nu blir synliggjort att vi är kärnan till allas möjlighet att trivas på jobbet. Vi hoppas att vi erkänns som den oumbärlig arbetsgrupp vi är. Vi hoppas att vi får ett rejält lönelyft (och då pratar vi inte hundralappar). Och att vi tack vare det äntligen lyckas tvätta av oss vår lågstatusstämpel.
Heja nya avtalsrörelsen! Gör oss inte besvikna!
Vi hoppas att alla som jobbar med lokalvård blir en naturlig del av gemenskapen på arbetsplatsen, inte förblir de som gör skitgörat och som mest är i vägen.
Vi hoppas, tror och kräver att nu äntligen kan vi synas och höras. Tillsammans fortsätter vi kämpa och tillsammans med Kommunals förenade krafter kan det ju inte bli annat än bästa resultat.
Heja nya avtalsrörelsen! Gör oss inte besvikna!
