Problemen började för lite mer än två år sedan när en ny måltidschef anställdes i kommunen. 

– Det är väldigt många som känner sig otillräckliga och helt värdelösa, säger Josefine Nilsson, kock på Haga förskola .

Hon talar med en sorgsen röst. Framför allt när Josefine Nilsson berättar att flera kollegor fortfarande mår väldigt dåligt av allt som har hänt.

– Det kommer nog ta ett tag för flera av oss att släppa detta och kunna gå vidare, säger Josefine Nilsson.

Vi har haft en ledning som har betett sig väldigt illa. De har kört med härskartekniker utan dess like och många har känt sig nedtryckta.

Kristina Spjut Sahlberg, Kommunal

Hon är långt ifrån ensam i sin berättelse.

I en rad artiklar i tidningen Smålänningen har måltidsbiträden och kockar i Älmhults kommun berättat om arbetsmiljöproblemen. Bland annat uppger en person att måltidschefen tagit åt sig äran för sin medarbetares arbete. 

Tårar under medlemsmöte

Men framför allt är det faktumet att flera anställda blivit omplacerade till andra kök, utan ett giltigt skäl, som har oroat personalen. 

– Vi har haft en ledning som har betett sig väldigt illa. De har kört med härskartekniker utan dess like och många har känt sig nedtryckta. Ett stort problem är att flera är rädda för repressalier, säger Kristina Spjut Sahlberg, ordförande på Kommunals sektion i Älmhult.

Angela Wallin.

Vad gör man när chefen inte fungerar?

Debatt

På ett år har cirka 19 medarbetare lämnat sina jobb. Många har sagt upp sig, men vissa har även tagit ut sin pension i förtid. Orsaken är att de inte orkat jobba under dessa arbetsvillkor. 

Bristningspunkten nåddes i april i år. Under ett medlemsmöte började vissa att gråta när de berättade om sin arbetsmiljö. Att bli lyssnad på av ledningen är något som flera saknade. 

– Chefen sa alltid att om det inte passar att jobba här så finns dörren där borta, säger Josefine Nilsson.

Kommunen agerar

Nu efter sommaren har Älmhults kommun bestämt sig för att köpa ut den utpekade måltidschefen. Anders Nyberg är teknisk chef i kommunen och säger att han inte vill kommentera varför man har köpt ut personen.

– Det är jättetråkiga berättelser som medarbetare har lyft fram. Det finns inget annat ord för det. Det gäller att ha en kontinuerligt nära dialog med medarbetarna. Det är deras arbetsplats och de som har den bästa kompetensen, säger Anders Nyberg.

Chefen sa alltid att om det inte passar att jobba här så finns dörren där borta.

Josefine Nilsson

Han tycker även att det är viktigt att ha en bra kontakt med Kommunal i Älmhult. 

– Här kan man nog konstatera att vi inte haft en nära dialog förut. Men för arbetsgivaren är det viktigt att det forumet finns, såsom att samverkansmöten inte bara genomförs av strukturskäl. Det ska vara en plats för att lyfta frågor och få gehör, säger Anders Nyberg. 

Hoppas på förbättring

Facket har tidigare pausade samverkansmöten, då personalen inte fick säga sitt. Men efter sommaren har man återupptagit mötena, enligt Kristina Spjut Sahlberg. 

Josefine Nilsson, som fortfarande jobbar kvar i kommunen, säger att det är hennes envishet som har fått henne att inte säga upp sig. Hon hoppas att arbetsmiljön ska bli bättre. 

Samtidigt har kaoset på kostenheten lämnat sina spår. 

– Man har ju blivit mer skeptisk mot människor, säger Josefine Nilsson.

Vad är en tystnadskultur?

En tystnadskultur uppstår inom en grupp av människor, till exempel på en arbetsplats. Det innebär att personer inte vågar berätta öppet om saker de tycker är fel, såsom missförhållanden. Orsaken är att man är rädd för att straffas på något sätt. 

Varför en tystnadskultur uppstår inom en organisation beror framför allt på tre saker, enligt förvaltningsforskaren Louise Bringselius vid Lunds universitet. 

  1. Allt för stark linjestyrning

Med det menas att medarbetare förväntas att lyda order utan att ifrågasätta. Risken är att personalen blir mer lojal mot sin chef än sitt uppdrag eller andra personer, till exempel kollegor. 

  1. För lite tolerans mot misstag

Risken med bristande tolerans är att anställda inte törs berätta om sina misstag. Då göms problemen undan i stället. 

  1. Varumärkestänk

Om arbetsplatsen väljer att se jobbet som ett varumärke, vars rykte måste skyddas, blir det viktigare än att ta tag i verkliga problem eller missförhållanden.