Maksyms frätskada kan ge större rättigheter för utländska gästarbetare

När Maksym Tjalych gick in på polisstationen i Göteborg hade han varit i Sverige i två månader. På den korta tiden fick han och hans mamma Valentyna Mura se sidor av den svensk arbetsmarknad som gjorde att de polisanmälde sin arbetsgivare. De kommer från Ukraina och har som många andra ukrainare arbetat på jordbruk och odlingar i olika länder berättar Valentyna. 

– När kriget började valde jag att åka till Sverige. Jag hade hört att det var bra arbetsvillkor här. Maksym hade just varit i Israel och arbetat. Han ville åka tillbaka hem och strida, men jag övertalade honom att komma till mig i Sverige i stället.

Valentyna som flydde direkt hit från Ukraina fick direkt arbetstillstånd som flykting, men Maksym som kom från ett tredje land behövde ansöka om ett vanligt arbetstillstånd. Därför letade de efter arbetsgivare som kunde hjälpa dem med det.

– Det var viktigt att det var ett vitt jobb. Vi ville betala skatt och arbeta enligt svenska regler för att få stanna här, säger Valentyna.

Jobbade 17 av 24 timmar

I en ukrainsk grupp på Facebook fick de kontakt med en kvinna som lovade hjälpa dem med allt och kunde ordna jobb i Skåne. Efter många turer fick de jobb på en jordgubbsodling i Klagshamn.

– Vi hade inte fått några kontrakt än, men kände oss tvungna att börja jobba. Vi behövde pengarna och fick höra att kontrakten skulle komma.

Valentyna plockade jordgubbar och Maksym som kan köra traktor, jobbade med flera olika uppgifter på odlingen. De arbetade intensivt med få raster. Första dagen har Maksym skrivit upp att han arbetade 17 av dygnets 24 timmar, men det vanligaste för båda var arbetsdagar på runt 14 timmar.

– De andra som jobbade där sa att det var helt normalt. Det var de villkor det var och ingen annan hade kontrakt heller, säger Maksym.

Den tredje dagen fick han en ny arbetsuppgift. Han skulle bespruta jordgubbsplantorna med en vätska från en vagn som han drog mellan raderna. 

– Varför eller vad det var fick jag inte veta. Det var ingen som förklarade. Det enda de sa till mig var att jag var tvungen att springa fort för att inte för mycket skulle komma på samma ställe. Jag visste inte att det var farligt.

Salpetersyra över foten

Han säger själv att han inte hade fått några skyddskläder och därför hade på sig sina vanliga kläder. En tröja, ett par träningsbyxor och vanliga sneakers. 

Det var när han skulle blanda ny vätska som olyckan hände.

– Jag fick en del av vätskan på mig. Det gick hål både i den högra skon och på strumpan. Det gjorde riktigt ont. 

Hon sa bara att det är ingen fara. Det kommer att gå över. Du kan fortsätta jobba. Så jag gjorde det.

Han förklarar att arbetsledaren var i närheten och såg vad som hände.

– Men hon sa bara att det är ingen fara. Det kommer att gå över. Du kan fortsätta jobba. Så jag gjorde det. 

Efteråt visade det sig att han det var konstgödning han blandat. I gödningen ingår starkt frätande saltpetersyra som gått rakt igenom skon och frätt upp flera mindre, men djupa sår på foten. Maksym fortsatte arbeta i två dagar fast han hade värk. Enligt honom och hans mamma fick han ingen hjälp av arbetsgivaren att få vård och inte heller att skölja bort syran.

– Jag fick inte ens ledigt för att åka till sjukhuset efter två dagar. Då hade jag fått feber och otroligt ont. Jag kunde knappt gå och de skrek på mig om att jag jobbade för långsamt.

”Behandlades som slavar”

Valentyna och Maksym tog sig till sjukhus på egen hand. I läkarintyget står att skadorna på foten är så djupa att läkaren bedömde att en hudtransplantation skulle behövas för att få den att läka. Valentyna och Maksym fick höra att de inte var välkomna tillbaka till gården och att de inte skulle få någon lön för de fem dagar de arbetat.

– Vi blev behandlade som slavar. Jag har aldrig varit med om liknande, säger Valentyna som tidigare arbetat på gårdar i länder som Tyskland och Israel.

De fick slåss för att få ut lön

På jobbet

Odlingen som de arbetade på tillhör ett av företagen i Kullagruppen. En företagskoncern med säte i Höganäs som främst arbetar med odling av bär och grönsaker och förrådsuthyrning. Förra året omsatte företagen sammanlagt över 100 miljoner kronor. Samtidigt har minst tre allvarliga arbetsplatsolyckor i koncernen anmälts till Arbetsmiljöverket under de senaste fem åren.

Lars Jacobsen som är vd och ägare för företaget menar att Valentynas och Maksyms berättelse inte stämmer.

– Det är direkt lögn. Vi har aldrig förbjudit honom att söka läkare. Varken jag eller någon av mina anställda. Hur ska vi veta att han behöver hjälp om han inte säger till oss. Vi visste inte, säger Lars Jakobsson som också menar att Maksym hade fått information om hur syran skulle hanteras och att han skulle skölja med vatten om han fick på sig.

Men hade han fått skyddsutrustning av er? 

– Det vill jag inte kommentera.

När det gäller att Maksym och Valentyna inte har fått kontrakt menar han att det inte behövs enligt lagen om det inte gått trettio dagar. Och när det handlar om lönen menar han att de inte alls har arbetat så mycket som de säger.

– Timmarna stämmer inte heller. De jobbade inte så mycket. 

Svårt att få kontrakt

Du har kollektivavtal med Kommunal för ett av dina företag som reglerar löner, arbetstider och arbetsvillkor för de anställda. Men inte för det där Maksym och Valentyna arbetade. Varför har du inte det för alla företagen?

– Det vill jag inte kommentera heller egentligen, men jag tycker att det inte behövs så länge arbetsgivare och arbetstagare är överens.

Kommunals ombudsmän har länge haft ögonen på Kullagruppens företag. Förra året hade man ukrainska medlemmar där som hade problem att få ut sin lön och svårigheter att få kontrakt. Det är inte ovanligt med den typen av problem för gästarbetare. I år har Therese Ekelöv, ordförande i Kommunals sektion som ansvarar för lantarbetare i Skåne, gjort besök hos arbetsgivaren.  

– Men vi har inga medlemmar där i år och har därför inte rätt att komma in. Det skulle vi gärna vilja. Vi var där men ingen ville prata med oss, säger hon.

Just nu pågår tre processer mot företag i Kullagruppen med anledning av Maksyms olycka och Valentyna och Maksyms anställningar. Arbetsmiljöverket har en process där de undersöker själva olyckan. Polisanmälan som Maksym gjorde själv har gjort att polis och åklagare inlett en förundersökning om grovt arbetsmiljöbrott.

– Jag kan inte säga mer om det ännu, men jag har gett polisen direktiv att gå vidare med förundersökningen, säger åklagaren Lars Magnusson.

Prova lag i Arbetsdomstolen

En tredje process drivs av Syndikalisterna. Maksym och Valentyna blev medlemmar där efter tips av en ukrainsk landsman. Syndikalisterna har nu haft förhandlingar med arbetsgivaren om lönen. 

– Vi har avslutat dem i oenighet. Maksym och Valentyna har fått en summa som arbetsgivaren tyckte att de skulle ha, men vi är inte överens om tiden de arbetat och att det är allt, säger förhandlaren Pelle Sunvisson.

De har nu bestämt sig för att få anställningarna prövade i Arbetsdomstolen. De ska använda en lag som kan ge tre månaders lön efter närmsta kollektivavtal (se faktaruta). För lantarbetare är det Kommunals avtal som gäller berättar syndikalisternas arbetsrättsjurist Yasra Delpisheh.

– Vi kommer att skicka in en stämning i början av oktober och jag tror att AD kommer att gå vidare med den eftersom lagen som trädde i kraft i princip aldrig prövats.

Det här kan bli en prejudicerande dom. Då skulle fler få rätt att kräva tre månadslöner om de blir lurade på lön.

Hon menar att det kan få betydelse för många andra arbetare som av olika skäl inte får kontrakt av sin arbetsgivare.

– Det här kan bli en prejudicerande dom. Då skulle fler få rätt att kräva tre månadslöner om de blir lurade på lön, säger hon.

Therese Ekelöv håller med om att det är bra att lagen prövas i AD. 

– Men samtidigt kan jag tycka att arbetsgivarna kommer för billigt undan. Vi måste bli starkare inom lantområdet. Det är det enda som hjälper.