Ambulanssjukvårdare Dan: ”Att göra behoven i skogen är en del av vår vardag”
Dan Ånnegård är ambulanssjukvårdare i Krokom i Jämtland. Med långa avstånd i glesbygden är det vardag att man tvingas kissa i skogen.
– Du kan inte sätta upp en bajamaja var tionde mil.
Dan Ånnegård, ambulanssjukvårdare.
– Problemet i ett glesbygdslän som Jämtland och Härjedalen med våra långa avstånd är att vi inte har några toaletter i ambulanserna, så då gäller det rent krasst att knipa ihop. Vid akuta behov får man stanna och göra sina behov i skogen eller på en bensinmack. Det är en del av vår vardag.
– Rent praktiskt går det inte att lösa på något annat sätt. Det måste man ha klart för sig. Det är skillnad i en stad när det är kortare avstånd. Jag kan ha ett larm och behöva sitta i ambulansen i både tre och fyra timmar i sträck beroende på väder och vind. Det kan till exempel vara full snöstorm och då kan jag inte köra fortare än 20 kilometer i timmen. Då blir det långa tider i ambulansen och då får man passa på att kissa eller gå ut och göra tvåan när tillfälle ges.
Det här är något vi får räkna med i vår vardag. Du kan inte sätta upp en bajamaja var tionde mil, bara för ambulanspersonalen heller. Så funkar det inte.
– Jag kan ha 14 mils framkörning och längre. Jag har inte behövt stanna med en patient i bilen för att uträtta mina behov ännu, men jag vet att det har hänt att man har passat på att kissa om kollegan bak i ambulansen behöver göra någonting med patienten.
– Det här är något vi får räkna med i vår vardag. Du kan inte sätta upp en bajamaja var tionde mil, bara för ambulanspersonalen heller. Så funkar det inte.
