Vad är meddelarfrihet?

SVAR: Alla i Sverige har rätt att lämna uppgifter i vilket ämne som helst till media för publicering.

Vad är källskydd?

SVAR: Den som vill vara anonym i kontakten med media har rätt att vara anonym. Källskyddet förbjuder en journalist att avslöja en anonym källa.

Vad är meddelarskydd?

SVAR: Det är ett skydd som träder i kraft när någon har lämnat uppgifter till media eller en författare i avsikt att dessa ska publiceras. Meddelarskyddet kan också med vissa undantag, se nedan, gälla uppgifter som är hemliga enligt sekretesslagstiftning.

Arbetsgivaren får inte ställa frågan eller på annat sätt forska efter vem som har kontaktat media.  Det är inte heller tillåtet för arbetsgivaren att på något sätt straffa eller diskriminera medarbetaren om det är känt vem det är som har lämnat uppgifterna.

Vilka har meddelarskydd?

SVAR: Enligt lag gäller meddelarskyddet anställda, i stat, regioner, kommuner och de kommunala bolag som kommunen har avgörande inflytande i. Meddelarskydd gäller också enligt lag för anställda i privat verksamhet som är offentligt finansierad inom vård, skola och omsorg.

Brott mot meddelarskydd enligt lag kan polisanmälas. Den som bryter mot meddelarskyddet kan dömas till böter eller fängelse. Kommunal och andra fack har dessutom avtal med kyrkan om att meddelarskyddet ska gälla även deras anställda.

Vänta! Är det okej att skriva så?

På jobbet

Om någon arbetsgivare inom kyrkan bryter mot meddelarskyddet blir det ett kollektivavtalsbrott. Det är Kommunal eller annat berört fack som kan driva detta mot arbetsgivaren. Den enskilde anställde kan inte göra det på egen hand, genom till exempel polisanmälan.

Det finns kommuner och regioner som vid upphandling i kontrakt med entreprenörer kräver att meddelarskydd ska gälla på samma sätt som om verksamheten bedrevs i offentlig regi. Normalt görs undantag för sådant som kan anses vara företagshemligheter.

Brott mot dessa avtal kan ge kommunen eller regionen rätt till ersättning. Den enskilde anställde kan inte driva frågan på egen hand genom till exempel polisanmälan.

Vilka undantag finns för meddelarskyddet?

SVAR: Meddelarskyddet gäller inte sekretessbelagda uppgifter som till exempel rör rikets säkerhet och brottsförebyggande arbete. Det gäller inte heller sekretssbelagda uppgifter om en enskilds personliga och ekonomiska förhållanden, till exempel inom vård- och omsorg.

Undantagen regleras i offentlighets- och sekretesslagen, OSL.

Är det möjligt att med stöd av meddelarskyddet berätta om dålig arbetsmiljö, underbemanning och andra arbetsvillkor?

SVAR: Ja, sådana uppgifter omfattas av meddelarskyddet.

Vad gäller för privat anställda som inte omfattas av meddelarskyddet?

SVAR: För privat anställda som inte arbetar inom offentligt finansierad vård, skola och omsorg gäller meddelarfriheten men inte meddelarskyddet.

Privata arbetsgivare kan inte hindras att forska efter vem som har talat med media. Den anställde måste i första hand vara lojal med arbetsgivaren och inte lämna ut uppgifter som kan skada företaget, till exempel affärshemligheter. Vad som är affärshemlighet avgör oftast arbetsgivaren.

Den som läcker uppgifter till media kan i värsta fall bli av med jobbet. 

Kravet om lojalitet med arbetsgivaren gäller inte om det rör uppgifter om brottslig verksamhet som kan ge fängelse, eller om det anses motiverat att allmänheten av andra skäl behöver känna till uppgifterna som lämnas ut.

Vad gäller för visselblåsare?

SVAR: Enligt visselblåsarlagen har alla privat och offentligt anställda rätt att slå larm om missförhållanden, internt i företaget eller organisationen samt till myndigheter och media.

Visselblåsarlagen omfattar även arbetssökande, volontärer, egenföretagare, praktikanter, personer i företagsledning, verksamma aktieägare, underleverantörer, entreprenörer och de som har slutat i någon av dessa funktioner.

Från 17 december år 2021 måste alla arbetsgivare med fler än 50 anställda ha en visselblåsarfunktion. De anställda ska anonymt kunna kontakta någon visselblåsaransvarig för att slå larm. Arbetsgivaren får inte efterforska, straffa eller diskriminera den som har slagit larm.

Har en visselblåsare samma skydd om denne larmar till en myndighet eller går till media?

SVAR: Visselblåsaren ska först slå larm internt i företaget eller organisationen. Om inget händer för att göra något åt missförhållandet har visselblåsaren rätt att gå vidare och kontakta myndigheter eller media.

Kan lagar och regler om visselblåsare ersätta meddelarskyddet?

SVAR: Nej, meddelarskydd går alltid före. Det betyder bland annat att den som har detta skydd och kontaktar media inte först måste slå larm internt i företaget eller organisationen.