Yrkena med lägst lön finns Region Örebro län

Region Örebro län är den region där det skiljer mest i hur medellönerna utvecklats för dem som saknar yrkesutbildning och dem som har. För dem som saknar yrkesutbildning har medellönerna på tre år ökat med 2,2 procent och för dem med utbildning 2,9 procent.

En grupp som haft lägre ökningar av medellönen är rikssnittet är vaktmästarna i Region Örebro län. Men en medellön på 24 215 kronor har de den lägsta medellönen av vaktmästarna på landets sjukhus då rikssnittet ligger på 25 676 kronor.

– Det är jättedåligt, de borde satsa på oss, säger Michael Alm, vaktmästare och arbetsplatsombud på Universitetssjukhuset Örebro.

Efter sex år i yrket tjänar han 21 100 kronor i månaden. Det skäms han för som 39-åring med tidigare yrkeserfarenhet. Han skulle inte klara sig om han var ensamstående. Medellönen för vaktmästare i regionen ligger på 24 215 kronor, det är nästan 1500 kronor lägre än rikssnittet.

Lönekollen 2022

Medellönen i ditt yrke? Kolla här!

Löner

Högre ingångslöner

En förklaring till löneläget tror han är att arbetet inte syns trots att det är vaktmästarnas transporter av patienter, medicin, vaccin och sopor som får sjukvården att fungera.

– Vi bara löser problemen, sedan får vi en smörgåstårta. Det vore bättre om vi fick högre löner, säger Michael Alm.

Rimligt vore att medellönen låg på 26 000 – 30 000 kronor tycker han.

En väg dit tror han är högre ingångslöner, eftersom han själv kom in på lägstalön och lönen inte ökat mycket sedan dess. Han tycker att Kommunal skulle prioriterat både undersköterskor och vaktmästare.

Han tycker att det är bra att Kommunal prioriterar undersköterskor, men att vaktmästarna också ska prioriteras.

– Vi är lika viktiga för att sjukhuset ska fungera som de är. Jag tycker att det är dags för Kommunal att kämpa för oss, säger Michael Alm.

Lägst i sjukvården

KA:s lönestatistik visar att Region Örebro län sedan 2014 återfinns i bottenskiktet på lönelistorna för flera yrken. Det gäller även grupper med yrkesutbildning. Här har både undersköterskor och skötare lägst medellöner i landets sjukvård. Skötarna i regionen har sedan 2016 fått del av avtalets alla satsningar på yrkesutbildade. I fjol fick de mer än så, alla i vården med en undersköterskeutbildning fick i genomsnitt 126 kronor mer än vad avtalet gav. Trots det klättrade inte Örebro från bottenskiktet.

Line Mossefin Axelsson, jobbar som skötare på en allmänpsykiatrisk avdelning vid Universitetssjukhuset Örebro.

– Det är väldigt tråkigt, jag är besviken. Vi har ett så pass svårt arbete, så jag tycker att vi ska ligga högre, säger Line Mossefin Axelsson.

Jag skulle vilja att den var 25 000 kronor.

Förutom att göra sitt eget arbete tar skötarna också tar ett allt större ansvar för arbetsuppgifter som tidigare gjordes nästan enbart av sjuksköterskorna.

Som utbildad skötare tjänar Line Mossefin Axelsson 23 800 kronor efter sex år i yrket. Det kan jämföras med medellönen för skötare i regionen på 26 535 kronor, det är nästan 1 000 kronor lägre än rikssnittet.

Line Mossefin Axelsson tror att ett sätt att få upp medellönerna är att höja ingångslönen.

– Jag skulle vilja att den var 25 000 kronor, men möjlighet att förhandla beroende på hur mycket erfarenhet man har, säger Line Mossefin Axelsson som också är arbetsplatsombud.

Hon tycker att det är rimligt att utbildade ska ha högre lön än outbildade och tror att det kan locka fler att utbilda sig. I regionens pågår nu en utbildning för dem som börjat arbeta inom psykiatrin men som saknar yrkesutbildning. Efter validering blir de undersköterskor med inriktning mot psykiatri. Line Mossefin Axelsson tror att satsningen på sikt kan bidra till högre löner för skötarna.

Oro för personalflykt

Ann-Kristin Sjöström är ordförande för Kommunal sektion sjukvård trafik Örebro län. Hon förklarar regionens bottenplacering på KA:s listor med att arbetsgivaren inte satsat på Kommunals grupper. Och hon är bekymrad för att undersköterskor och skötare ska lämna regionen.

– Örebro kommun signalerar att de saknar undersköterskor och skötare, de behöver ha fler. Vi har också skötarbrist. Vi har outbildade som går på vikariat inom psykiatrin. Det är inte bra, vi vill ha rätt kompetens, men det är ingen skötare som söker vikariat här, säger Ann-Kristin Sjöström.

Jag tycker att arbetsgivaren ska satsa på alla våra yrkesgrupper. Man kan inte bara se vården.

Hon anser att det behövs större lönesatsningar på de som har både kompetens och erfarenhet. Både i avtalet och från regionen. Samtidigt slår hon fast att det även gäller grupper som saknar yrkesutbildning.

– Jag tycker att arbetsgivaren ska satsa på alla våra yrkesgrupper. Man kan inte bara se vården, särskilt inte med de insatser som städare och vaktmästare gjort under pandemin. Jag vet att de har svårt att hitta personal för att lönen är så låg, säger Ann-Kristin Sjöström.

Höjningar på sikt

Andreas Svahn (S) är ordförande i regionstyrelsen.

– Nej, vi ska inte ligga i botten. Men det är något som inte går att lösa över en natt, det är ett långsiktigt arbete, säger Andreas Svahn.

Han lyfter extrasatsningen i fjol som ett steg på vägen, anser att skötarna ligger för lågt i lön och att de ska lyftas. Andreas Svahn framhåller även skötarutbildningen och planerna på tjänster för specialistundersköterskor.

Men högre ingångslöner avvisar han.

– Det är en felaktig satsning, vi ska satsa på de erfarna och premiera de med yrkesutbildning. Vaktmästare är jätteviktiga, men om vi ska prioritera, så väljer vi de som riskerar att gå till en annan arbetsgivare, säger Andreas Svahn.