Förskola i Malmö minskar stressen med ABC-tid

– Detta är C-tid, säger barnskötaren och skyddsombudet Marie Weedon, på andra sidan bordet i reflektionsrummet på Sjöhästens förskola.

Det är intervjusituationen hon syftar på. C-tiden är sådan tid som inte innebär arbetstid i barngruppen. 

Men vi tar det från början.

När rektorn Ninni Hyleborg för tio år sedan fick i uppdrag att starta nya förskolor i Malmö ville hon göra något nytt, något som inte var som det alltid hade varit. Hon hade hört talas om ABC-tid och bestämde sig för att hon ville pröva en annan sorts struktur på personalens arbetstid.

– Men det här handlar egentligen inte om struktur utan om att skapa tillit, säger hon.

Inte för många chips

Så här går det till: Varje vecka går ett arbetslag på fyra personer igenom kommande vecka och dess arbetstid och delar in dagarna för var och en i A-tid, B-tid och C-tid. A är aktiv tid i barngruppen: undervisning, lärande, lek, sång, högläsning, allt sådant som barnen får delta i på en förskola. B-tid är att till exempel svara i telefon, möta upp föräldrar, byta blöja med mera. Poängen är att den som har A-tid vet att den lugnt kan fortsätta med sin aktivitet i barngruppen utan att behöva avbryta för att något annat händer, som att en förälder tittar in i byggrummet.

– Om man har B-tid kan det också innebära att till exempel fånga upp barn efter vilan som inte riktigt vet vad de vill göra, i vilket rum de vill vara. Och om någon av mina kollegor behöver hjälp med sin aktivitet så kommer jag in och hjälper, säger barnskötaren Marie Weedon.

Och C-tid är alltså tid helt utanför barngruppen som till exempel planering och reflektionstid enskilt och i grupp.

I läsrummet på en av förskolans avdelningar, Satelliten, läser Marie ur ”Lotta-Lotta och det stora matkalaset” (Brandsma, Nordin, Friberg) för pojkarna Folke och Isaaq. Pojkarna är som femåringar brukar vara, ivriga, lite studsiga.

– Man får inte äta för många chips, annars blir man sjuk, säger Isaaq, för att visa att han lärt sig något från boken som är en blandning av berättelse och lärobok om mat.

Här är det A-tid och inget annat.

Inga skarpa gränser

Marie Weedon har jobbat som barnskötare i 35 år och vet hur det är att jobba utan ABC-tänkandet.

– Man bara gick in och gjorde sitt arbete, man tog allt. Man var med barngruppen, man svarade i telefon, man pratade med föräldrar. Man kände sig mer stressad. Du undviker stressituationer med ABC för du vet hela tiden vad du har.

När jag frågar om det finns risk att arbetssättet kan blir för fyrkantigt utbrister gapskratt, ”om det börjar brinna och de som har A-tid hänvisar till det, menar du?”

– Om det hade gått ut över barngruppen hade vi nog stoppat det. Vi har ju valt att fortsätta efter tio år och förvaltningen med sin expertis tycker att här finns någonting, säger rektorn Ninni Hyleborg.

Det ger en styrka och en samhörighet och även struktur. Jag tycker om att ha struktur, då vet jag att den pedagogiska verksamheten fungerar

Men gränserna mellan A- och B-tid är samtidigt inte på något sätt stenhårda. Den som har B-tid går ofta in i A-tid av naturliga skäl, förklarar Ninni Hyleborg.

– Om man är på en 1-2-årsavdelning där en del barn har blöja fortfarande så är det B-tidens ansvar att byta men när jag väl tagit hand om barnet och byter blöjan så gör man det ju inte på löpande band, då blir det A-tid. Då går man in och har en ”en till en-kommunikation” vilket är ganska unikt på en förskola där det mesta är i form av gruppundervisning. 

Avlastning

Barnskötaren Marie Weedon ser egentligen inga nackdelar med arbetssättet.

– Det ger en styrka och en samhörighet och även struktur. Jag tycker om att ha struktur, då vet jag att den pedagogiska verksamheten fungerar, säger hon.

C-tiden kan också användas som avlastning för den som inte har en toppendag, berättar de. 

– Man kan säga till en kollega, om det finns gott om folk, att vi ser på dig att du skulle behöva C-tid i dag, säger Marie Weedon.

Då kan det handla om att till exempel, gå igenom alla böcker, och kanske beställa nya eller något annat kring material eller planering frikopplat från barngruppen. Det viktiga är att det i slutändan är något alla har nytta av.

Men intervju med Kommunalarbetaren, hur kan det bli C-tid?

– Vi tror att alla kan få glädje av att vi medverkar i en artikel, säger Ninni Hyleborg.