Kullängen fick kritik från Ivo – tvingades höja bemanningen
På Kullängens äldreboende i Hallsberg uppmanades personalen att låsa in sig för att inte bli misshandlade av utåtagerande boende. Det är ett av de boenden som tvingats höja nattbemanningen efter kritik från Ivo.
Carina Rapp, undersköterska.
Mörkret har sänkt sig över Hallsberg. Det är fredagskväll i början av oktober och de flesta har tagit helg. Men på Kullängens vård- och omsorgsboende gör sig nattpersonalen redo för ännu ett arbetspass. Natten innan har det varit stökigt på en av avdelningarna och undersköterskan Carina Rapp konstaterar något förbluffat att de får förstärkning med en extra personal redan i natt.
– Jag upplever att chefen vi har nu verkligen lyssnar, säger Carina Rapp.
På Kullängens äldreboende finns cirka 70 platser. En majoritet av de boende har demenssjukdom eller psykiatriska diagnoser och många kräver dubbelbemanning. Det finns fyra avdelningar som alla ligger på markplan i en vidsträckt byggnad.
Undersköterskan Yvonne Mickelsson Karlsson berättar att nattbemanningen för några år sedan var fyra personer. När hon och några kolleger förstod att det inte var okej att lämna avdelningar obemannade, anmälde de bemanningen till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Vid dubbelbemanning tvingades de lämna avdelningar tomma.
– Vi sa att det funkar ju inte om man inte får gå ifrån avdelningarna. Hur ska vi då kunna hjälpa varandra? Då fick vi till slut vår femte person, berättar Yvonne Mickelsson Karlsson.
Vad säger lagen om bemanning?
- Det finns ingen lag om minimibemanning på särskilda boenden.
- Det som reglerar bemanningen är en paragraf i socialtjänstförordningen. Förordningen är ett förtydligande av socialtjänstlagen.
- Paragrafen säger att det ska finnas personal dygnet runt som »utan dröjsmål kan uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp. Den boende ska ges det stöd och den hjälp som behövs till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa.«
- Bemanningen ska också anpassas så att personer med demenssymtom inte ska betraktas som inlåsta mot sin vilja. Om en lägenhetsdörr eller dörr till en avdelning är låst måste de gamla själva kunna öppna eller skyndsamt kunna få hjälp att öppna.
- Ivo skriver i ett beslut att bemanningen måste ”vara dimensionerad så att personal inom loppet av några få minuter kan uppmärksamma att en enskild vill ut”.
Men några år senare, 2019, behövde kommunen spara pengar och den femte personen på Kullängen fick börja jobba även för ett annat boende och åka fram och tillbaka under natten. Då blev situationen ohållbar.
– I den mån man kunde försökte man hjälpa varandra i alla fall. Men vi fick skriva mycket avvikelser på saker vi inte hann göra, säger Maria Hermansson, som också är arbetsplatsombud.
Det var oftast dubbelbemanningar som inte hanns med – vilket kunde leda till att det inte gick att byta blöjor på vissa boende.
– Man får försöka prioritera. Känner man att någon har gjort ner sig så måste man byta, men om det bara är blött, ja då får det vara. Det känns inte jättebra, säger Yvonne Mickelsson Karlsson.
Samtidigt var några av Kullängens brukare vid den tiden utåtagerande. Personalen fick ringa polisen flera gånger och uppmanades av chefen att låsa in sig tills de kunde få hjälp av en kollega. Vid ett tillfälle blev en ur personalen misshandlad av en boende.
Nattundersköterskorna på Kullängen säger att det var väldigt stressande att jobba under sådana omständigheter.
– Särskilt när det är en person som kan vara lugn i ena stunden och sedan tvärvänder på två sekunder och så har man en näve någonstans. Man blir ju otrygg, säger Maria Hermansson.
Någon i personalen anmälde återigen till Ivo, som kom på en oanmäld inspektion under våren 2019. Återigen konstaterade Ivo att bemanningen på natten behövde vara fem personer. ”De enskilda på Kullängens särskilda boende som har demenssjukdom eller demensliknande symptom kan inte få sina behov av hjälp och stöd samt trygghet och säkerhet tillgodosedda nattetid”, skriver myndigheten i beslutet.
Kommunen tvingades återställa bemanningen till fem personer. Man hävdar dock att den femte personen sällan behövdes på det andra boendet och att bemanningen hela tiden varit fem personal.
Underbemannade boenden – fler exempel
Här är exempel på där Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, slagit ner på bemanningen på äldreboenden.
Skogslyckans vård- och omsorgsboende, Uddevalla
Drivs av: Kommunen.
Boende: 91, varav 39 med demens.
Boende som behövde dubbelbemanning: 29
Avdelningar: 14
Lokal: Två trapphus med sju våningar vardera.
Personal: 5, varav en löpare.
● När Ivo gjorde en oanmäld inspektion en natt i oktober 2019 vittnade anställda om att en majoritet av avdelningarna alltid var obemannade, ibland i flera timmar. Orsaken var underbemanning. Många av de boende behövde dubbelbemanning och kunde inte lämna sängen på egen hand. Åtta boende kunde inte själva larma.
Personalen berättade att de hann med planerade insatser men de hann inte svara på larm om de var hos en boende som behövde dubbelbemanning eller var dålig. Ibland hände det att vårdtagare obevakat lämnade boendet.
Enligt Ivo var bemanningen inte tillräcklig eftersom våningar/avdelningar med demenssjuka lämnades obevakade, ibland i timmar. Ivo ansåg också att de boende var inlåsta i strid med lagen. Dörrarna hade kodlås men flera av de boende klarade inte av att använda koden.
Arhems äldreboende, Sigtuna
Drivs av: Kommunen.
Boende: 80 platser för personer med demens.
Boende som behövde dubbelbemanning: 25.
Avdelningar: 9.
Lokal: Två separata byggnader och flera våningsplan.
Personal: 7.
● De flesta boende hade insatser nattetid. 50 kunde inte aktivt kalla på hjälp via larm och 15 kunde inte lämna sängen själva. Den låga bemanningen gjorde att avdelningar ofta lämnades obemannade, enligt personalen från 30 minuter upp till två timmar. Det ledde till att boende lämnade avdelningen eller boendet, inte hittade till rummet eller toaletten och att det uppstod konflikter mellan de boende, ibland våldsamma.
Personalen berättade att de inte alltid hann svara på larmen. Boendet hade 2019 dragit ner på nattpersonalen med två personer efter sparkrav. Efter Ivos beslut i mars 2020 tvingades de höja bemanningen med två personer igen, till nio.
Gröna gården, Linköping
Drivs av: Vardaga.
Boende: 29 platser, varav 10 platser för demenssjuka.
Boende som behövde dubbelbemanning: Flera.
Avdelningar: 3.
Lokal: Hus med tre våningsplan.
Personal: 2 (skulle minskas till 1).
● Ivo fick 2015 en anmälan om att Vardaga hade planer på att minska nattbemanningen från två till en person. Företaget backade från beslutet, men Ivo gjorde ändå en inspektion. En av de två anställda var stationerad på demens-avdelningen, men vid dubbelbemanning lämnades avdelningen obemannad. Det skedde två tillfällen varje natt, cirka 45 minuter varje gång.
Vid dubbelbemanning på demensavdelningen lämnades de andra två våningarna obemannade. Även där fanns personer med demenssymtom som inte själva kunde kalla på hjälp. När Ivo gjorde sin inspektion fanns det personer på samtliga avdelningar som vandrade runt på nätterna.Vardaga påstod att extra personal kallades in vid vak, men det stämde inte enligt personalen. Utöver omvårdnadsuppgifterna skulle nattpersonalen även städa, tvätta och baka.
Ivo ansåg också att de boende var inlåsta, eftersom de inte kunde öppna dörrarna på de avdelningar som lämnades obemannade.
Ivo krävde att bemanningen nattetid skulle vara minst tre personer. Vardaga gick inte med på det utan överklagade beslutet i flera instanser. Rättsprocesserna tog flera år och Vardaga tvingades höja bemanningen till tre, först när allt var avgjort, i september 2019.
I dag fungerar det bättre tycker personalen. Men resurspersonen som går mellan avdelningarna har det ofta körigt. För att hinna med är det sparkcykel som gäller för att ta sig fram fort.
Undersköterskorna tycker att bemanningen borde vara sex personer.
– Det borde vara två extra per två avdelningar. Resurspersonen får ganska mycket att göra, vissa nätter får den nästan slita häcken av sig för att hinna med, säger Maria Hermansson.
Lagen säger att bemanningen måste vara tillräckligt hög för att behov av hjälp och stöd ska kunna uppmärksammas ”utan dröjsmål”. Det är den skrivningen som Ivo lutat sig på när de kritiserat nattbemanningen på Kullängen och minst 45 andra äldreboenden de senaste fem åren. Ivo menar också att hjälpen ska kunna ges utan dröjsmål.
Men flera privata arbetsgivare och även Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, menar att Ivo tolkar skrivningen fel och kräver för hög bemanning. Lagen säger bara att behoven snabbt ska kunna uppmärksammas, vilket går med välfärdsteknik som golvlarm, men sedan måste det göras en bedömning av personal hur bråttom det är att också ge hjälpen, anser arbetsgivarna.
De argumenten ger inte nattundersköterskorna på Kullängen mycket för. Om det larmar på flera rum samtidigt hinner personalen inte med och måste prioritera. Då väljer man att först gå till de som man vet har störst fallrisk – men även personer som inte brukar ramla kan göra det.
– Det hände mig nyligen. Det var tre golvlarm samtidigt. De första två jag tittade till stod på bena men när jag gick in till den tredje så låg hon i en stor blodpöl. Det är väldigt stressande med de här golvlarmen, säger Yvonne Mickelsson Karlsson.
Clary Starck är verksamhetschef för äldreomsorgen i Hallsbergs kommun. Hon säger att kommunen jobbat hårt för att förbättra situationen på Kullängen, bland annat har man anställt en demensvårdsutvecklare. Att personalen tycker att nuvarande nattbemanning borde höjas till sex har hon inte fått signaler om.
– Vi bygger ett nytt boende nu och det kommer att ändra förutsättningarna. Det blir fler platser och bemanningen ska ses över.
Underbemannade? Det här kan du göra
- Om du tycker att ni är för få kan du tipsa Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, antingen via telefon eller digitalt. Du kan vara anonym. Ivo kan då göra en oanmäld inspektion för att granska bemanningen på din arbetsplats.
- Har du pratat med din arbetsgivare men inte fått något gehör, kan du också kontakta ditt skyddsombud, eller din sektion.
- Facket kan begära att arbetsgivaren vidtar åtgärder. Om det inte ger resultat kan skyddsombudet göra en anmälan till Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöverket kan ställa krav på arbetsgivaren för en förbättrad arbetsmiljö.
- Du kan också själv tipsa Arbetsmiljöverket på deras hemsida. Det kallas arbetstagarens anmälan och Arbetsmiljöverket avslöjar inte vem som anmält.
