Södertälje vill införa Sveriges mest extrema brottskoll

Om du sökt jobb under senare år kan du ha varit tvungen att höra av dig till polisen. Att arbetsgivare vill se ett utdrag från deras belastningsregister för att se om du är dömd för något har blivit standard i många branscher.

I Södertälje kommun vill man nu ta det ett steg längre genom att anlita ett företag som ska granska brottsbakgrunden hos alla – både de som söker arbete hos dem och de som redan är anställda. Tanken är att företaget ska kontrollera de båda grupperna mot en databas med offentliga uppgifter från domstolar och andra myndigheter. Kontrollen ska visa om det finns information om något av fyra brott: våldsbrott, sexualbrott, narkotikabrott eller ekonomiska brott.

– Vi vill att det ska vara en del av rekryteringsprocessen och att det efter att man har blivit anställd görs någon form av regelbunden kontroll, säger Johan Lefverström som är HR-direktör för kommunen.

Orsaken till att de vill införa fördjupade bakgrundskontroller är att det funnits och finns personer med kopplingar till både välfärdsbrottslighet och kriminella nätverk i kommunens verksamheter.

– Vi vill göra det svårare, säger han och menar att utdragen från belastningsregister inte räcker till för det eftersom det bara syns om en person är dömd för ett brott.

Uppgifterna i kontrollsystemets nya databas gör det möjligt att se också om någon suttit häktad eller om personen på andra sätt varit inblandad i brottsundersökningar, men exakt hur det ska fungera är inte klart.

– Vi vill ha ett alertsystem, ett system där det plingar till om det blir det träff vid körning. Det kan hända att vi begränsar oss. För mig skulle personerna kunna vara avidentifierade.

Målet är att hitta uppgifter om brottsligt samröre som kan ha betydelse i arbetet personen har. Vilka uppgifter det kan vara ska bedömas från fall till fall.

Hur ska ni göra den bedömningen? 

– Det finns ingen förutbestämd karta om hur det ser ut. Vi har fått frågan om en dömd person som avtjänat sitt straff ska kunna komma tillbaka – självklart. Men vi måste bedöma vad för typ av brott det är och hur det är relaterat till ditt arbete. Om du är dömd för tjugo år sedan för ekonomiska brott kan du arbeta i förskola, men i ärlighetens namn om vi har en anställd som dömdes för tjugo år sedan för övergrepp mot barn så ska den personen inte jobba på förskola.

Så vad gör ni då?

– Det är jätteviktigt att påpeka att ingen direktkoppling finns mellan utfall och arbetsrättslig åtgärd. Om vi får en träff och bedömer att det här har relevans, då är det information som vi måste hantera på samma sätt som all annan information. Antingen är det saklig grund för uppsägning eller så är det inte det. Finns det möjlighet att omplacera till mindre riskabelt område?

Vi är ju helt inne på att 99,9 procent är hela och rena och går till jobbet för att göra jobbet på ett bra sätt.

Om ni har drygt 7 000 anställda måste det ju ändå vara ett fåtal som är dömda och begått brott?

– Ja, vi är ju helt inne på att 99,9 procent är hela och rena och går till jobbet för att göra jobbet på ett bra sätt. 

Enligt Johan Lefverström är politiker och tjänstemän i kommunledningen överens om att en bakgrundskontrollen behövs. Men alla håller inte med om det. När förslaget mbl-förhandlades var alla fackförbund som har medlemmar i kommunen negativa till det.

– Vi kan inte se att det finns något lagstöd för att göra det här. Vi kan ju aldrig säga ja då, säger Britt-Louise Andersson, sektionsordförande för Kommunal som bland annat undrar hur personalens integritet kan skyddas och menar att det bland annat måste redas ut hur systemet rimmar med GDPR.

Det kommer att bli ytterligare mbl-förhandlingar. Om det inte går att komma överens lokalt kan det komma att bli förhandlingar centralt på förbundsnivå. Kommunledningen hoppas trots det att systemet med utvidgade bakgrundskontroller ska vara i gång redan i vår. På Kommunals förbundskontor följer chefsjuristen Malin Sjunnebo intresserat turerna.­

– Om man vill införa ett system som de vill, så drar man alla över en kam. Kan man sätta alla 7 000 anställdas integritet i pant?

Eftersom det inte finns något liknande system någon annanstans är det inte prövat om det är lagligt eller inte. Malin Sjunnebo tror inte det, inte när det handlar om att granska de som redan är anställda i kommunen.

– Om det här systemet skulle prövas i Arbetsdomstolen i dag skulle man göra en vägning av arbetsgivarens behov av kontroll och individens integritet.

Och hur tror du domstolen skulle döma?

– Det kan jag inte veta säkert. Min tolkning är att det går för långt.