”Vi kräver en medlemsomröstning om las”
Varför får inte vi kommunalarbetare säga vårt i en fråga som är central för våra framtida yrkesliv? Vi kräver att alla medlemmar ska få rösta om las-överenskommelsen, skriver fyra kommunalare.
Tummen upp eller tummen ned för nya las?
I går hade Svenska Journalistförbundet kongress. På dagordningen fanns flera motioner om den så kallade las-överenskommelsen mellan Svenskt Näringsliv och IF Metall, Kommunal och PTK, där Journalistförbundet ingår. Precis som i många andra fackförbund har det länge jäst under ytan och till kongressen hade flera journalistklubbar och enskilda medlemmar motionerat i frågan.
Många arbetare och tjänstemän är med rätta både oroliga och förbannade över las-överenskommelsen. Förhandlingarna skedde under hot om lagstiftning, den så kallade Toijer-utredningen, och var en av de centrala punkterna i januariavtalet. Den dåvarande regeringen skulle alltså genomföra försämringar i las alldeles oavsett vad parterna på arbetsmarknaden kom fram till.
I dag är situationen en annan, januariavtalet har fallit och Socialdemokraterna inte längre förpliktigade att genomföra denna försämring av anställningsskyddet.
Så här sade Mikael Damberg (S) i SVT:s Agenda dagen innan misstroendeförklaringen i riksdagen: ”Tänk om regeringen faller och vi inte kan hitta ett parlamentariskt samarbete som fungerar. Tänk om vi inte kan leverera då på det omställningsavtal som kan ge tiotusentals anställda i Sverige ett starkare skydd vid omställning.”
Det senaste året har vi och många andra kommunalare arbetat för att Kommunal ska låta oss medlemmar, som direkt kommer att påverkas av förändringarna i las, ska få säga vad vi tycker.
Las-överenskommelsen innebär att det ska bli lättare och billigare att säga upp, och fler anställda kommer att undantas från turordningen. I lagförslaget som bygger på överenskommelsen föreslås att begreppet ”saklig grund” stryks ur lagstiftningen och ersätts med ”sakliga skäl”.
Att byta ut en central juridisk term i lagstiftningen kommer att leda till stora förändringar. Det nuvarande begreppet har preciserats genom hundratals domar i arbetsdomstolen genom åren. En rättspraxis som blir ogiltig.
På Journalistförbundets kongress var det till slut ett kompromissförslag om att genomföra en medlemsomröstning i frågan som gick segrande ur omröstningen. För oss är detta det bästa utfallet, eftersom las-frågan nu kommer att fortsätta diskuteras.
Varför får inte vi kommunalarbetare säga vårt i en fråga som är central för våra framtida yrkesliv? Vi kräver att också vi och våra arbetskamrater ska få rösta om las-överenskommelsen!
Journalistförbundets hållning är också den enda rätta – att medlemmarna själva får bestämma om förbundet ska ansluta sig till överenskommelsen – men vi tycker inte att det demokratiska inflytandet ska begränsas till Journalistförbundets 14 000 medlemmar.
Det senaste året har vi och många andra kommunalare arbetat för att Kommunal ska låta oss medlemmar, som direkt kommer att påverkas av förändringarna i las, ska få säga vad vi tycker. Ett ödmjukt krav, det är ju trots allt vår anställningstrygghet som förhandlas bort.
Nu ställer vi öppet frågan till Kommunals förbundsledning och förbundsordförande Tobias Baudin: Varför får inte vi kommunalarbetare säga vårt i en fråga som är central för våra framtida yrkesliv? Vi kräver att också vi och våra arbetskamrater ska få rösta om las-överenskommelsen!
