– Det är verkligen lågt tycker jag, att missköta den typen av verksamhet.

Så kommenterar socialminister Lena Hallengren (S) avslöjandena om fusket i hemtjänsten som Arbetet och Kommunalarbetaren publicerat från den nya boken Hemtjänstmaffian.

Minst 66 företag har slängts ut för fusk sedan 2013 och företagen får ofta fortsätta i andra kommuner efter att de avslöjats.

Sedan 2019 måste alla företag som vill driva hemtjänst ha ett tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, som också ska utöva tillsyn och dra in tillståndet för företag som inte sköter sig. 

Men minst 20 företag har fått tillstånd av Ivo trots att företrädarna åkt fast för fusk. Ivo har helt enkelt missat att de slängts ut eftersom kommunikationen med kommunerna inte fungerar.

Ivo skriver själva i en rapport från 2020 att brister i deras registerhantering och arbetssätt gör att de har svårt att utföra sitt uppdrag.

Ivo är en myndighet som jag tycker gör ett väldigt bra arbete men som har väldigt mycket att tillsyna i ett välfärdssamhälle med höga ambitioner.

Lena Hallengren (S), socialminister

Lena Hallengren är som socialminister högsta ansvarig för Ivo. Trots bristerna som myndigheten själv pekar på är hon nöjd med myndighetens arbete och betonar att tillståndskravet för hemtjänsten är nytt. 

– Det är klart att det är ett område som de får utveckla som mycket annat. Ivo är en myndighet som jag tycker gör ett väldigt bra arbete men som har väldigt mycket att tillsyna i ett välfärdssamhälle med höga ambitioner.

Att Ivos ansvarsområde är stort är ingen underdrift. Myndigheten ansvarar för tillsyn av en långrad välfärdstjänster, både inom sjukvården, socialtjänsten och LSS. Bland annat den personliga assistansen, en riskbransch när det gäller välfärdsbrottslighet.

Arbetet kunde i går berätta om att myndigheten själv, i sin budgetbegäran till regeringen, skriver att resurserna inte räcker till för att myndigheten ska kunna ha den överblick som behövs för att utföra sitt uppdrag.

I den budget som presenterades i måndags höjdes Ivos anslag något, men inte så mycket som myndigheten begärt. 

– Jag har inte nåtts av att mer pengar är Ivos problem. Det är ett svårt uppdrag, det vill jag understryka att det är, säger Lena Hallengren.

Hon betonar att det finns väldigt många hemtjänstföretag i Sverige och att det är svårt att få en överblick över alla.

– Jag är inte helt säker på att det är rimligt att en myndighet ska kunna överblicka allt kommunerna hittar på. Däremot ska man se till att det inte är oegentligenheter. Det är absolut myndighetens uppdrag.

Gång på gång under telefonintervjun trycker Lena Hallengren på att huvudansvaret för företagen som driver hemtjänst ligger på kommunerna som anlitar dem. 

– Ivo kan aldrig ta över det som är kommunernas ansvar. Det är lätt att peka på myndigheter. 

Däremot tycker jag att det är synd om diskussionen ska handla om att alla privata aktörer är dåliga. Den kören vill jag inte stämma in i.

Lena Hallengren (S), socialminister

Ivo har bett regeringen om en rad lagändringar för att underlätta sitt granskningsarbete. Bland annat vill de införa ett krav på att kommuner rapporterar misstankar om oegentligheter till dem.

De vill också kunna dra in tillstånden till företag som inte längre har någon verksamhet, för att minimera risken att oseriösa aktörer köper vilande företag med tillstånd. Något som förekommit inom assistansen och som myndigheter lyfter risken för också i hemtjänsten när tillståndsplikten funnits längre. 

Hur det går med dessa lagändringar kan inte Lena Hallengren svara på. 

– Jag kan inte kommentera de förslagen. Den överblicken har jag inte nu, säger hon.

Hon återkommer dock till att det, oavsett om Ivo får igenom sina förslag och får mer pengar i budgeten, alltid kommer vara kommunerna som har huvudansvaret för att stävja fusket. 

– Om man tycker att det är jobbigt och svårt att ha väldigt många företag. Då måste man fundera på om man ska ha så många företag eller driva hemtjänsten i egen regi.

Lena Hallengren anser också att en offentlighetsprincip, också i privata välfärdsföretag, skulle underlätta arbetet mot fusket. 

– Om man släpper in andra aktörer så borde det finnas både offentlighetsprincip och möjlighet för en kommun att säga nej. Det är svårigheten med hela Lov-systemet. Däremot tycker jag att det är synd om diskussionen ska handla om att alla privata aktörer är dåliga. Den kören vill jag inte stämma in i. Men jag tycker att det är ett väldigt stort ansvar att överlåta vård och omsorg om våra sköraste medborgare till andra aktörer.