Krav på bra arbetsvillkor för jordbruksstöd
Bra villkor för lantarbetare blir en del av kraven för att få jordbruksstöd från EU.
– Det är en lång fight vi har haft, säger Kristjan Bragarson, generalsekreterare för sammanslutningen av europeiska lantarbetarfackförbund.
Anja Westberg, ombudsman på Kommunal.
Kommunalarbetaren har tidigare berättat om Anita från Ukraina som fick plocka jordgubbar för 44 kronor i timmen på en svensk jordgubbsodling och att gränspolisen avslöjat illegala anställningar på Skånska gårdar. Liknande berättelser finns från hela Europa. Det är inte ovanligt att särskilt säsongarbetare har illegala eller dåliga anställningsvillkor på lantgårdar.
– Bara i Europa sysselsätter lantbruken 10 miljoner personer och av dem beräknas sextio procent ha informella anställningar, säger Kristjan Bragarson.
Han är generalsekreterare för EEFAT, en sammanslutning av 116 fackförbund inom lantbruk, livsmedel och turism från 39 länder i Europa. De har i många år försökt få EU-länderna att gemensamt ska ställa krav på bra sociala villkor för lantarbetare. Nu har det blivit klart att det ska krävas för att lantbrukare ska få stöd från EU.
– Vi har aldrig fått gehör för det tidigare. Nu fick vi starkt gehör och stöd i Europeiska parlamentet under hela processen, säger Kristjan Bragarson och berättar att ledamöter i ministerrådet från Spanien, Italien, Belgien och Frankrike också stöttat dem.
Det handlar om stora pengar. Av alla EU:s utgifter går 37 procent till lantsektorn.
– Man måste uppfylla vissa krav för att få EU-stöd som lantbrukare. Det har länge funnits krav för djurhållning, och inom miljöarbetet på gårdarna. Har man inte den nivån så minskar pengarna. Nu måste man hålla regler för arbetare också.
Kommunals representant i EEFAT är ombudsmannen Anja Westberg.
– Jag blev så himla glad över det här. Förhoppningsvis kommer det att betyda färre oseriösa arbetsgivare, säger hon.
Anja Westberg ställer sig frågande till att Sverige var ett av de länder som inte ställde sig bakom att sociala villkor skulle införas när frågan togs upp i ministerrådet.
– Jag tror att de är rädda för att det ska hota den svenska modellen med förhandlingar om lägsta lön mellan arbetsgivare och fackförbund. Att vi ska tvingas till minimilöner – men de nämns inte här. Det handlar om att det ska finnas krav på att följa det egna landets lagar, säger hon och menar att det nya kravet blir ett starkt stöd för att kunna bemöta dåliga arbetsgivare inom lantsektorn.
– Det här är att du ska följa landets lagar och förordningar, inte betala svarta löner, inte ta för mycket betalt för boende av säsongsarbetare. Gör du det får du en neddragning av EU-stödet.
Kommunalarbetaren har sökt landsbygdsminister Jennie Nilsson, men hon avstår från kommentera ärendet nu eftersom hon avgått till följd av regeringskrisen. Här är istället en kommentar från departementssekreterare Anneke Svantesson.
Många miljarder i stöd till lantbruk
Det sociala kravet kommer att stå inskrivet i EU:s jordbrukspolitik från 2023. Från 2025 blir det obligatoriskt för alla medlemsländer att följa det.
Europarådet och EU-parlamentet har gemensamt tagit beslut om att kravet ska finnas med i jordbrukspolitiken.
1 700 miljarder kronor var EU:s totala budget 2020 – nära 40 procent gick till medlemsländernas lantbruk.
