Kommunalarbetaren har tidigare skrivit om att EU för första gången lagt in sociala villkor för lantarbetare som villkor för att lantbrukare ska få ekonomiskt stöd. Kristjan Bragarson, generalsekreterare för fackförbundet EEFAT och Kommunals ombudsman Anja Westberg noterade då båda att Sverige tidigare inte stöttat förslaget i ministerrådet.

Den som egentligen borde svarat på frågan var landsbygdsministern Jennie Nilsson, S. Hon är den minister som varit med och röstat fram EU:s jordbrukspolitik (CAP) från Sveriges sida. Men i onsdags avgick hon till följd av regeringskrisen och kan därför inte uttala sig. En annan person med stor insikt i arbetet är departementssekreterare Anneke Svantesson som är sakkunnig i landsbygdsfrågor vid Näringsdepartementet.

– Vi har inte varit emot frågan om att jordbrukspolitiken kan bidra till att förbättra arbetsvillkoren. Det vi har varit tveksamma till är förslagets utformning. Det hade varit konstigt om Jordbruksverket skulle gå in och bedöma frågor om arbetsrätt, säger hon.

När ministerrådet tog ställning vid ett möte i Luxemburg i måndags var det ändrat.

– Vi kunde då ge stöd till den föreslagna kompromisslösning, som bedöms möjlig att förena med den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Nu ligger en del av frågorna om lantarbetarnas sociala villkor på aktörer som Arbetsmiljöverket och när det gäller lön och andra kollektivavtalsfrågor kommer ett domstolsbeslut ligga till grund för ekonomiska sanktioner mot arbetsgivare. Exakt hur det ska skötas i Sverige är inte klart. Det är en process som kan pågå fram tills reformen ska vara införd den 1 januari 2025.

– Jag kommer inte att svara på några implementeringsfrågor, det är helt fel av mig att föregå processen. Den här reformen är jättestor och det har varit väldigt många förslag i hetluften. Det återstår att komma fram till detaljer.