Många kvinnliga brandmän hoppar av

Det är tidningen Tjugofyra7 som rapporterar om undersökningen. Två forskare har på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps uppdrag skickat ut enkäter till alla som under åren 2007–2016 gått ut brandmannautbildningen SMO eller påbyggnadsåret för brandingenjörer RUB. Och ett resultat är alltså att kvinnorna i högre grad än männen söker sig bort från räddningstjänsten.

– En del kanske har svårt att komma tillbaka rent fysiskt efter graviditeten och en del kan känna att man kämpar i ett litet underläge. Det ligger lite efter med egna omklädningsrum och kläder som passar. Det är fortfarande efter alla år någonting som inte riktigt funkar, säger Jenny Skoog.

70 procent av de kvinnliga brandmännen i undersökningen konstaterar att kränkningar och diskrimineringar på grund av kön förekommer. 

– Jag har inte råkat ut för det, men jag har haft många kvinnliga brandmän som jag har träffat som faktiskt har råkat ut för det, säger Jenny Skoog.

Det kan handla om allt från fysiska trakasserier som en klapp på rumpan till kommentarer om att ”ska hon verkligen klara det här”.

– Det är exkluderande också. Vi har inte gemensam bastu, mycket avhandlas i bastun och det gör att man känner sig exkluderad, man är inte riktigt med i gänget.

För Jenny Skoog själv var det en skada som gjorde att hon slutade som brandman.