På min arbetsplats har man börjat med ”daglig styrning.” Det innebär att alla i arbetsgruppen samlas vid en stor tavla där chefen går igenom hur det ser ut med arbetsuppgifterna för dagen och hur gårdagen varit. I en ruta skriver han ”dagens bästa” om någon gjort något extra bra. Detta känns inte så roligt för dem som aldrig blir uppskrivna och jag tycker det är en typ av mobbning. Det är nämligen alltid samma namn som kommer upp, det vill säga chefens gullegrisar. 

Många av dem som aldrig nämns på tavlan arbetar minst lika mycket och till och med mer än de ”bästa”, men de talar inte om varenda grej de gör och är lite tystlåtna. De känner sig utanför. Får det gå till så här? Jag mår dåligt varenda dag numera och säkert de andra också, som aldrig hamnar i rutan.

/ Ingen gullegris 

Pia Svedestedt ombudsman på Kommunal

SVAR: Ni samlas och går igenom hur gårdagen varit och vad som ska göras under dagen. Det i sig är något riktigt bra, gemensam planering av dagen och reflektion över det som varit. På så sätt kan ni lära av varandra, så det är tråkigt att detta ska behöva upplevas negativt. 

Självklart förstår jag att det blir en snedvriden bild av verkligheten om det varje gång står nästan samma namn i chefens ruta. Andra på arbetsplatsen behöver också uppskattning för ett bra arbete. Mitt råd är att du talar med din chef om hur du känner och att du förklarar varför. Att det är viktigt att hitta något bra hos alla individer för att varje person ska kunna känna sig delaktig.  Det finns kanske andra sätt att arbeta med planering och reflektion, så att ingen ska behöva må dåligt på jobbet. Om du inte når framgång, kontakta ditt lokala fack för att få hjälp.