Stort missnöje med hälsoscheman i Ulricehamn
I Ulricehamn är hälsoschemat så tufft att anställda säger upp sig för att i stället arbeta på timmar. Här har Time Cares modell stor betydelse när schemat läggs.
Elisabeth Larsson och Christina Esping, Ulricehamn.
– Det får bli knäckebröd och vatten. Sedan får jag gå in extra på timmar, säger undersköterskan Elisabeth Larsson.
Hon går i pension vid 62, det är tidigare än hon tänkt sig. Om hon inte slutat så är hon övertygad om att hon gått in i väggen eftersom hon får så lite återhämtning.
För Christina Esping var det självklart att hon skulle jobba heltid när hon började som vårdbiträde på Hökerumsgården för ett år sedan.
– Jag är som en urlakad sill när jag kommer hem, säger hon.
När heltid som norm införts har Ulricehamns hälsoscheman lyfts fram som ett gott exempel runt om i landet. I Ulricehamn har också lärdomarna från Time Cares bemanningsakademi haft stor betydelse.
Samtidigt visar den utvärdering som kommunen gjort på svidande kritik. Hela 40 procent är inte nöjda med schemat eftersom det ger sämre återhämtning.
Flera av Elisabeth Larssons kolleger på Hökerumsgården har sagt upp sig. I stället väljer de att arbeta på timmar så att de kan styra sin tid. Flera har också gått ned i tid sedan hälsoscheman infördes. Totalt ökar dock andelen heltidsarbetande inom vård och omsorg kommunen. Men samtidigt visar den utvärdering som kommunen låtit göra att nära 13 procent vill gå ned i arbetstid.
Samtidigt är Ulricehamn en av de kommuner som har störst gap mellan andelen heltidsanställda i vård och omsorg och andelen heltidsarbetande. Gapet ökar dessutom enligt statistik från kommundatabasen Kolada. Siffrorna kan visa på att många inte orkar arbeta heltid.
Varje två timmar som vi låter någon jobba när vi inte behöver den är pengar och arbetstid rätt i sjön, i en kommun blir det många miljoner och arbetstimmar.
Planeringschef Susanne Åhman berättar att en av fördelarna med Time Care är att det ger ett underlag som kan kopplas ihop med ekonomisystemet. Det gör att chefen kan se om fler timmar läggs in i schemat än vad verksamheten har råd med. Då kan till exempel passen kortas med en kvart för att spara in pengar och arbetstid. Ett annat exempel på bemanningsekonomi är kortare pass för deltidsanställda.
– Om vi skulle låta våra deltidare jobba åtta timmar får vi ut färre pass på dem. Varje två timmar som vi låter någon jobba när vi inte behöver den är pengar och arbetstid rätt i sjön, i en kommun blir det många miljoner och arbetstimmar, säger Susanne Åhman.
Samtidigt säger hon att det inte är ett besparingsprojekt, utan att det handlar om att kunna erbjuda välfärdstjänster i framtiden.
Personalomsättningen har inte ökat enligt Susanne Åhman, inte heller är sjukfrånvaron alarmerande. Att andelen heltidsanställda är större än andelen heltidsarbetande ser hon som en möjlighet. För att fler ska gå upp i tid ser man över arbetsbelastningen. Alla får också information om vad deltidsarbetet betyder för pensionen.
Alla ska få möjlighet att jobba heltid. Sedan handlar det om hur man inför det, det tycker jag är en annan sak.
Marie Törnqvist är ordförande för Kommunals sektion Ulricehamn-Kind.
– Alla ska få möjlighet att jobba heltid. Sedan handlar det om hur man inför det, det tycker jag är en annan sak. Våra medlemmar är inte riktigt nöjda, arbetsgivaren och vi måste successivt ändra på saker som inte är bra, säger hon.
Kommunal är positivt till ett försök att korta dygnsvilan från elva till tio timmar på helger för att förenkla schemaläggning och till att periodernas längd ses över.
