Kommunal bäst och sämst på rekrytering
Kommunal ökade mest av alla arbetarfack förra året. Drygt tre av fyra nya medlemmar i ett LO-förbund år 2020 är kommunalare. Men Kommunal är inte lika bra som andra fack på att rekrytera personer som är födda utomlands. Det visar en rapport om facklig organisationsgrad skriven av forskaren Anders Kjellberg.
Kommunal växer mest i LO.
I Anders Kjellbergs rapport sticker Kommunal ut på flera sätt.
- Av LO-förbundens totalt 24 214 nya medlemmar tillhör 18 209 Kommunal. Utan Kommunal hade LO-förbunden bara ökat med 6 005 medlemmar förra året.
- De flesta facken ökade i medlemsantal 2020. Det skedde för de flesta koncentrerat till mars och april när pandemin började spridas på allvar. Även Kommunal fick många nya medlemmar under det första halvåret, 8 830 personer.
Men Kommunal var det enda facket som ökade mer under det andra halvåret, med 9 379 fler medlemmar.
- Ökningen av antalet medlemmar i facken beror till stor del på att fler utrikes födda har gått med. Men det gäller inte i Kommunal. Förbundet har framför allt växt bland offentligt anställda som är födda i Sverige.
Anders Kjellberg tror att Kommunal växte mer under andra halvåret 2020 därför att förbundet kämpar för säker arbetsmiljö under pandemin, är emot visstidsanställningar och hade tuffa krav i avtalsrörelsen.
– Förbundet var också väldigt synligt i media och fick allmänhetens sympatier för sina krav. Det kanske också har bidragit, säger han.
Han ser ingen förklaring till att Kommunal inte har lyckats rekrytera fler utrikes födda, som andra förbund.
Men han konstaterar att många utrikes födda har tillfälliga anställningar.
– De kan vara svårare att rekrytera därför att deras jobb är så osäkra.
Anders Kjellbergs rapport visar också att:
- Den fackliga organisationsgraden steg 2020 för första gången sedan 1990-talets mitt. Sju av tio löntagare var med i facket, nära nio av tio arbetar hos en arbetsgivare med kollektivavtal.
- För andra året i rad steg organisationsgraden bland utrikes födda arbetare till 52 procent. Bland inrikes födda var den oförändrad, 64 procent.
- År 2020 fick facken sammanlagt 75 000 fler yrkesaktiva medlemmar.
- I offentlig sektor (främst i kommuner och regioner) är organisationsgraden bland arbetare oförändrad, 72 procent, jämfört med år 2019.
Men organisationsgraden bland utrikes födda minskade i offentlig sektor med en procentenhet, från 65 till 64 procent samtidigt som den ökade bland inrikes födda från 75 till 76 procent.
- De fackliga LO-kassorna ökade fyra gånger mer än facken, 104 600 personer. Kommunals a-kassa ökade till exempel med 32 400 medlemmar.
- Var fjärde medlem i Kommunals a-kassa är direktansluten och inte med i facket.
Anders Kjellberg tror att det beror på att en del lågavlönade hellre väljer att vara med i a-kassan än facket om de inte har råd med båda avgifterna.
Han förklarar den ökade organisationsgraden i facken och anslutningen till a-kassorna med att många ville värna sin trygghet under krisen när pandemin växte fram.
Samtidigt anser han att facken har försvagats, bland annat genom Las-avtalet som enligt honom pressades fram av politikerna.
Avtalet slöts först mellan Svenskt Näringsliv och PTK, en förhandlingsorganisation för tjänstemän och akademiker.
Kommunal och IF Metall anslöt sig senare medan resten av LO har sagt nej.
Anders Kjellberg menar att det 2020 skedde en maktförskjutning inom fackföreningsrörelsen från arbetarsidan till tjänstemän och akademiker samt till ett större inflytande för arbetsgivare och politiker över villkoren på arbetsmarknaden.
Hans rapport heter ”Den svenska modellen 2020: pandemi och ett nytt huvudavtal.” Den ges ut av tankesmedjan Arena Idé.
Anders Kjellberg är professor i sociologi i Lund och har genom åren gett ut flera rapporter om facklig styrka och organisationsgrad. Denna rapport är en del av en större rapport som presenteras i maj.
