Demensvård med tid för eftertanke

Drygt 160 000 personer i Sverige har demenssjukdomar. Hur de påverkas är väldigt olika efter­som det finns över hundra olika hjärnsjukdomar som räknas som en demensdiagnos. Det finns de som oroligt vandrar runt på avdelningen, en del lever i en minnesvärld och känner inte igen sina vuxna barn medan några blir ilskna och slåss.

–  Det går inte att göra samma för alla. Vi måste se människan och inte sjukdomen, säger Janina Himberg som arbetar på en av demensavdelningarna på Sätra vård- och omsorgsboende.

Hon får medhåll av kollegan Kristina Närhi.

–  Ja, jag skulle säga att de som har demenssjukdomar nästan behöver ännu mer individuellt bemötande än ­andra, säger hon.

Lyssna på poddavsnittet om demensvård här:

De trivs båda med jobbet, men är också överens om att det kan vara tungt och att det är viktigt att ibland träffas och bara prata om hur personalen mår. Boendet är Silviahemscertifierat sedan 2013. Det innebär bland annat att alla här utbildats om demenssjukdomar, men också att de har reflektion på schemat.

Alla som arbetar på en avdelning samlas en gång i måna­den och reflekterar över hur de har det på jobbet. Mötena är obligatoriska och den som är ledig får betalt för att komma in. Kristina Närhi tycker att mötena betyder mycket.

–  Det går att ta upp saker som jag tycker är svårt och få mina kollegers tankar om det.

Janina Himberg förklarar att alla möten leds av någon från en annan avdelning.

–  Och det är viktigt för de kan se allt lite mer ­utifrån.

Hon har själv precis utbildat sig till reflektions­ledare och ska snart leda sitt första möte.

–  Det är något jag ser fram mot.