Stressexpert varnar för fler sjukskrivningar i vården
Stressexperten Marie Åsberg varnar för att sjukskrivningarna för utmattning kan öka i sjukvården på grund av pandemin. Men arbetsgivarna är inte lika oroade.
Marie Åsberg, professor emerita i psykiatri vid Karolinska institutet.
– Jag är inte orolig, det är andra saker som är väldigt positiva. Personalgrupperna har svetsats samman, man har samarbetat över gränserna. En stark gemenskap är oerhört viktigt för den psykiska hälsan, säger Kajsa Fisk, HR-direktör i Region Sörmland.
Sedan tidigare är sjukfrånvaron högre i sjukvården än på övriga arbetsmarknaden. Den press som pandemin utsätter sjukvårdspersonalen för syns ännu inte tydligt i statistiken över sjukskrivna. Men det finns sannolikt en ökad risk för psykisk ohälsa för dem i frontlinjen.
Att sjukskrivningarna för utmattning riskerar att öka tror även Marie Åsberg, professor emeritus vid Karolinska institutet. Hon var den som myntade begreppet utmattningssyndrom.
– Arbetsgivarna måste sätta in stödåtgärder nu för hela organisationen. Det vi vet hjälper är att ha stödgrupper på arbetstid. Tillsammans med andra i samma situation kan man själv inse att man kan få lov att återhämta sig. Gruppen kan gemensamt hitta vägar till återhämtning, säger Marie Åsberg.
Region Sörmland och Stockholm samt Göteborg drabbades hårt av pandemins första våg.
I alla tre regionerna finns en liten ökning av sjukskrivningar som är längre än 14 dagar, men om det är stressrelaterad ohälsa är förtidigt att säga.
– Vi vet ju att alla är trötta och att alla har jobbat jättehårt, det är klart att vi ska ta hand om det här. Vad kan vi göra för att minska oron för att man ska bli långtidssjuk? Det är vårt uppdrag, säger Berit Roos Holmquist, chef för HR strategiska avdelningen SU, Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Västra Götaland har lagt tyngdpunkten på arbetsmiljöarbetet, ett begränsat antal medarbetare per chef och företagshälsovård i egen regi.
– Vi vill erbjuda stöd på ett sådant sätt att det rinner ner i organisationen. Vi är måna om att medarbetarna ska få den återhämtning de behöver, säger Berit Roos Holmquist.
Exempel är reflekterande samtal, digitalt samtalsstöd, återhämtningsprogram och fokus på chefsstöd. Samtidigt har SU cirka 650 chefer med omkring 17 000 anställda. Det kan vara en förklaring till att insatserna är okända för flera av de skyddsombud som KA varit i kontakt med.
Alla har olika stresströsklar. Vi behöver chefer som är närvarande, har kunskap och kan vara uppmärksamma på irritation och vilka som är lättstressade.
När Västra Götaland sätter arbetsmiljöarbetet i centrum har regionerna Stockholm och Sörmland satsat mer på punktinsatser som krislinjer dit alla kan ringa, samt att psykologer och kuratorer ska finnas tillgängliga i fikarum och korridorer.
Lotta Ramstedt är HR-specialist vid Södertälje sjukhus. Hon betonar att det är en enorm ansträngning att arbeta i skyddsutrustningen samtidigt som pandemin innebär en stor oro. Men att det inte behöver leda till sjukskrivning.
– Alla har olika stresströsklar. Vi behöver chefer som är närvarande, har kunskap och kan vara uppmärksamma på irritation och vilka som är lättstressade. Det vi kan göra är att lyssna på medarbetarna, säger Lotta Ramstedt.
Sjuktalen har samma utveckling i Region Sörmland. HR-direktör Kajsa Fisk är medveten om att många känner en stor oro, ändå befarar hon inte en våg av sjukskrivningar. I stället pratar hon om att arbetsgivaren behöver arbeta ”post-covid”. För detta finns en särskild metod, Lira, Lärande för inspiration, för dialog och reflektion.
– Det är fantastiska insatser som gjorts. Arbetsgivaren behöver bekräfta och omhänderta erfarenheterna och stödja, säger Kajsa Fisk.
