Det visar en undersökning gjord av Hjärnfonden, som nu kräver en rad åtgärder från regeringen.

– År efter år är det samma yrkesgrupper som drabbas hårdast. Vi kan inte låta det här fortsätta, skriver Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin på stiftelsens hemsida.

46 procent

Undersökningen visar att 46 procent av de anställda i vård, omsorg och skola upplever mer stress i dag jämfört med innan pandemin bröt ut. 68 procent uppger att det beror på högre arbetsbelastning, medan 29 procent säger att orsaken är för höga krav och brist på kontroll i arbetet. Var femte uppger bristande stöd från chefer som en förklaring. 

Tre av tio anställde har så hög stressnivå att de är i riskzonen för att utveckla utmattningssyndrom. Värst är det för kvinnor inom omsorgen i åldern 18 till 34 år.

År efter år är det samma yrkesgrupper som drabbas hårdast. Vi kan inte låta det här fortsätta.

Anna Hemlin, Hjärnfonden

Hjärnfonden vill att regeringen tillsätter en haverikommission för stressen i välfärden och föreslår bland annat:

  • Högre straff för arbetsgivare – den som ansvarar för farliga arbetsförhållanden bör kunna ställas till svars och reglerna kring arbetsmiljöbrott måste ses över.
  • Redovisa stressen – alla kommuner och regioner ska bli skyldiga att varje år redovisa hur den stressrelaterade ohälsan ser ut i deras verksamheter.
  • Kunskapslyft för arbetsgivare – arbetsgivare bör utbildas i vad som är farliga arbetsförhållanden och vilka skyldigheter de har.

På sin hemsida uppmanar Hjärnfonden att via en länk skicka ett ”stresslarm” till socialminister Lena Hallengren (S) och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S). 

Undersökningen genomfördes i början av februari och totalt intervjuades 1163 personer som arbetar inom skola, utbildning, forskning sjukvård och hälsa och omsorg och sociala tjänster. Hjärnfonden är en ideell stiftelse som samlar in pengar till forskning om sjukdomar kopplade till hjärnan.

Fotnot: Läs mer om undersökningen på Hjarnfonden.se.