– Nej, det är mycket ovanligt att vi går emot avtalsdelegationerna men det är också ett  mycket ovanligt läge under en pandemi, under de här förutsättningarna att behöva varsla om konflikt  för att de privata vårdarbetsgivarna inte ville betala det andra har betalat utan kraftiga försämringar, säger Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog.

Kan du bekräfta att delegationerna ville tacka nej till budet?

– Vi har inte eniga delegationer, det kan vi konstatera, men förbundsstyrelsen har fattat ett enhälligt beslut om att anta medlarnas hemställan.

Blev inte avtalsdelegationerna förbannade?

– Det är klart att under en pandemi och hur arbetsgivarna har behandlat medlemmarna och att arbetsgivarna varit dumsnåla i den här avtalsrörelsen så är det klart att man hade förväntat sig mer och velat ha mer. Förväntningarna var stora både bland förtroendevalda, delegation och medlemmar. Det har jag stor respekt för.

Kan du ändå se dig själv i spegeln och tycka att du gjort en bra förhandling?

– Utifrån de förutsättningarna som var ska vi ändå vara nöjda med det här kollektivavtalet. Det är ett bra kollektivavtal och vi har fått igenom de yrkanden vi hade. Alla villkorsfrågor är inte på plats men när det gäller lönefrågorna så är de på plats och det får vi ta med oss.

Avtalen är  29 månader långa. Förhandlingarna har gällt ett avtal  för vård och behandling och övrig omsorg (E) och ett avtal för äldreomsorg (F).

Löneökningarna för bransch E blir i genomsnitt 740 kronor från den 1 januari i år, plus ytterligare 60 kronor som läggs i en särskild pott för yrkesutbildade.

Nästa år den 1 juni 2022 ska lönerna i genomsnitt höjas med 610 kronor, plus 50 kronor till potten för yrkesutbildade

I avtalet som gäller äldreomsorgen (F) blir löneökningarna det första avtalsåret i genomsnitt 692 kronor plus 60 kronor till den särskilda potten för yrkesutbildade. Den 1 juni 2022 ska lönerna i genomsnitt öka med 561 kronor plus 50 kronor till potten för yrkesutbildade.

Här har man fört in den uppgörelse mellan LO och Svensk Näringsliv om tidigare inbetalning till avtalspensionen, som finns i flera andra avtal. Det gör att löneökningarna här blir något lägre. På vård- och behandlingsområdet finns redan en annan pensionslösning.

Lönerna förhandlas lokalt och fördelas individuellt. Ingen är garanterad en viss löneökning.

När det gäller den extra löneökningen till yrkesutbildade är konstruktionen lik den i avtalen för kommuner, regioner och kommunala bolag. Alla medlemmar bidrar till potten med de 60 respektive 50 kronorna, ungefär hälften bedöms vara yrkesutbildade. Så där dubblas potten. Det gör att cirka 120 respektive 100 kronor i genomsnitt går till yrkesutbildade, enligt Kommunals beräkningar.

Men kan man kalla det för en satsning?

– Ja, vår bedömning är att det är ligger i paritet med de 0,5 procent vi yrkade på, säger Johan Ingelskog.

Innebär inte detta att yrkesutbildade på det här avtalet halkar efter kommun-och regionanställda? Där är det 0,3 procent utöver vilket när man dubblerar det motsvarar ungefär 150 kronor per år.

– Vår bedömning är att satsningen här är ungefär densamma. SKR-avtalet är väldigt speciellt. Det extra avtalsåret som SKR yrkade på fick vi väldigt bra betalt för. Men om man jämför med KFO så är det ett likvärdigt kollektivavtal.

De försämringarna arbetsgivarna ville ha för att med på en pott för yrkesutbildade är borta. Johan Ingelskog framhåller också några förbättringar i avtalet. Bland annat är en skrivning som fanns tidigare om att arbetsplatser med färre än fyra medlemmar inte omfattas av löneavtalet borta.

– Nu omfattar löneavtalet alla medlemmar på alla arbetsplatser, säger Johan Ingelskog.

Kraven om minskning av delade turer och sänkt nattarbetstid med mera gick inte igenom.

– Vi har fört fram de kraven i förhandlingarna men det har varit blankt nej från motparten att diskutera den typen av frågor.

En bättre skrivning när det gäller jourtiden på avtalet för vård och behandling och att arbetsgivarna ska verka för fler heltidsanställningar, nämner Johan Ingelskog också som förbättringar.