Christa Opava.

Christa Opava.

Christa Opava är 22 år. Hon kallas ”springare”, en timanställd som kan kallas in vid behov.

I dag har hon fått chans till fem timmars jobb som omsorgsassistent vid korttidsboendet Täppan i Eskilstuna. Klockan börjar närma sig 12 och det är snart dags för henne att åka hem. När hon kommer tillbaka till Täppan vet hon inte. Christa har hoppat in här som ”springare” sedan juni 2019.

– Jag har ett arbetspass inbokat nästa helg och ytterligare ett senare. Det är allt. Men det kan komma fler erbjudanden. Jag kan få ett sms dagen innan eller till och med samma dag, säger Christa lite uppgivet.

Hon berättar att varje gång mobilen signalerar måste hon kolla om det är ett jobberbjudande från kommunens bemanningsenhet.

– Det gäller att svara snabbt så att inte erbjudandet går vidare till någon annan, säger Christa.

Det sms hon får kan skickas till två, tre andra personer samtidigt. Den som först svarar ja på sitt sms får jobbet.

Christa Opava.
Christa Opava.

Jakten på jobb och att ibland arbeta dubbla pass gjorde henne utbränd förra året. I en månad var hon sjukskriven och förlorade omkring 10  000 kronor i inkomst. Nu försöker hon undvika dubbla pass för hälsans skull. 

Christa tycker det är jobbigt att ständigt leva med pressen att inte veta hur mycket hon får chans att jobba och hur stor inkomsten blir månad för månad.

– Jag kan inte planera, vare sig ekonomin eller mitt sociala liv. Mina vänner har lärt sig att jag alltid svarar ”jag kan om jag inte jobbar då”.

Ett högt grönt stängsel och en låsbar grind omgärdar Täppan. Det är ett korttidsboende för barn upp till 18 år med autism och olika typer av neuropsykiatriska funktionsvariationer.

I röda barackliknande byggnader finns övernattningsrum för barnen, samt kök, rum för lek, tv-tittande och andra aktiviteter.

Christa Opava plockar stenar tillsammans med Matilda Lindström.
Christa Opava plockar stenar tillsammans med Matilda Lindström.

Christa Opava plockar upp saker och torkar golv. Barnen är i skolan, de är tillbaka om några timmar.

Efter städningen går hon tillsammans med gruppledaren Matilda Lindström den sedvanliga kollen på gården runt byggnaderna för att leta stenar.

– Risken finns att något av barnen hittar stenar att kasta på oss. Jag gjorde nyligen en arbetsskadeanmälan efter att jag fått en sten kastad mot mitt huvud. Tack och lov hann jag rygga undan, men stenen träffade mitt smalben, säger Christa.

Barnen kan vara våldsamma i frustration över att inte kunna göra sig förstådda eller över ändrade rutiner. Det hör till vardagen att personalen på Täppan utsätts för olika typer av våldsamma angrepp.

– Det är ett stort arbetsmiljöproblem vi ständigt talar om. Vi försöker utveckla nya metoder i vår omsorg om barnen för att slippa bli slagna eller rivna, säger Matilda Lindström som även är skyddsombud och arbetsplatsombud för Kommunal.

Vi är ständigt underbemannade. Ny personal behöver gå parallellt med oss för att lära våra rutiner och lära känna alla barnen.

Helena Häll, arbetsplatsombud

Enligt henne pallar de flesta i personalen att stanna där några år innan de söker sig vidare. Det gäller även timanställda.

– Det är ett problem för oss eftersom barnen bara kan vara tillsammans med viss personal. Ny personal behöver introduceras för barnen. Om vi behöver någon timvikarie måste det vara någon som fungerar ihop med de barn som är här just den dagen, fortsätter hon.

Helena Häll, som även hon är arbetsplatsombud, säger att ny personal blir en påfrestning för de ordinaries arbetsmiljö.

– Vi är ständigt underbemannade. Ny personal behöver gå parallellt med oss för att lära våra rutiner och lära känna alla barnen. För mig tog den introduktionen sex veckor, säger hon.

På anslagstavlan i  köket skriver Christa Opava upp de jobb hon får.
På anslagstavlan i köket skriver Christa Opava upp de jobb hon får.

Trots de tuffa villkoren vill Christa gärna fortsätta jobba på Täppan.

– Jag gillar att arbeta med människor, säger hon.

Christa är utbildad undersköterska.

– Jag har frågat mig många gånger varför jag inte kan få fast jobb. Det är ju brist på uskor. Men jag får nej i kommunen. När jag har sökt inom Region Sörmland blir jag inte ens kallad till intervju.

Helena Häll, arbetsplatsombud.

Helena Häll, arbetsplatsombud.

Jenny Carlsson, enhetschef.

Jenny Carlsson, enhetschef.

Jenny Carlsson, enhetschef för kommunens vård och omsorg, säger att hon förstår Christas frustration och önskan om fast anställning.

– Men jag har inte budget för det. I dag saknas det en tjänst på Täppan som vi tvingas vi fylla ut med tim­anställda. Men nästa år kommer det bli en och en halv fast tjänst till på Täppan.

Det nya avtal som Kommunal nyligen slöt gjorde Christa först väldigt glad, även om det saknade hennes viktigaste krav om risktillägg för den typ av arbete hon utför på Täppan.

– Men jag blev väldigt arg när jag förstod att än en gång diskrimineras vi som inte är fast anställda. Vi får inte lönepotten, vi får inte del av den extra satsningen för yrkesutbildade och vi får inte engångsbeloppet på 5 500 kronor.

Det är inte läge att fundera på en partner och bilda familj. Först måste jag ha en stabil grund med fast jobb och trygg ekonomi.

Christa Opava, timanställd

Christa har som timanställd känt sig utanför på arbetsplatser hon varit på.

– Det är svårt att bli en del av gruppen. Och det har hänt att jag tilldelats ”skitjobben” med arbetsuppgifter som ordinarie personal inte vill utföra. På Täppan är det inte så. Kanske beroende på att det är många timanställda där och att ordinarie personal är så bra.

Tre katter står förväntansfullt och väntar på Christa när hon sätter nycklarna i dörren hemma.

– Min bror säger att jag är en tant med för många katter, skrattar hon.

Christa lägger mobilen på bordet vid soffan och sätter sig ned.

– Det är inte läge att fundera på en partner och bilda familj. Först måste jag ha en stabil grund med fast jobb och trygg ekonomi, säger hon.