”Blir större löneskillnad mellan arbetare och chefer”
Nu kommenterar Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo Kommunalarbetarens granskning som visar att chefers löner ökar mer än arbetares.
– Det är en bra undersökning. Men vad som är en rimlig skillnad beror på vilket perspektiv man har, säger hon.
Irene Wennemo, Medlingsinstitutet.
Under ett tiotal år har LO i flera rapporter visat att tjänstemännens löner ökar mer än arbetarnas gör. Nu har Kommunalarbetaren gjort en granskning av 295 500 arbetare i några av Kommunals yrken och deras chefer som visar på samma tendens. Trots att lönerna i de flesta av yrkena ökat lika mycket som medelnivån för hela arbetsmarknaden eller mer än det, så drar deras chefer ifrån.
Medlingsinstitutet är den myndighet som medlar mellan arbetsgivare och fackförbund när förhandlingar inte går i lås, det är också deras uppgift följa hur lönerna utvecklas för olika yrken. Nu kommenterar generaldirektören Irene Wennemo granskningen.
Vad betyder det att lönerna för chefer och tjänstemän ökar mer än arbetarnas?
– Det betyder ju att det blir en större löneskillnad mellan arbetare och chefer.
Medlingsinstitutet har inte gjort någon undersökning som visar på vad den stora skillnaden beror på.
– Hypotetiskt skulle det kunna bero på att chefsjobb i offentlig sektor tidigare var lägre betalda än i privat sektor och att man därför, för att kunna rekrytera, är tvungen att höja lönerna. Eller det kan bero på att man blir chef över fler personer. Men det kan också bero på ett medvetet val att man vill ha större skillnad mellan arbetare och chefer.
Vi kan se att undersköterskorna har haft en bättre löneutveckling om vi tittar bakåt än de inom vården som inte har utbildning.
På svensk arbetsmarknad är medellönen 33 500 kronor för en heltidstjänst med ersättningar som ob och liknande. En lön som få kommunalare kommer upp till. Medlingsinstitutets egna undersökningar visar att det är andra som vunnit på utvecklingen.
– De yrkesgrupper som haft den bästa löneutvecklingen under de senaste åren är läkare, sjuksköterskor och socialsekreterare. Det är klart att då har de också haft en bättre löneutveckling än yrken som Kommunal företräder. Men jämfört med andra grupper med långa utbildningar ligger de här yrkena fortfarande lågt. Som generaldirektör kan jag inte döma vilken lönenivå som är rätt, men den här utvecklingen har skett.
Att löneutvecklingen går långsammare för bland annat undersköterskor menar Irene Wennemo beror på vilka vägar förbunden valt.
– Man har valt olika strategier för att få upp lönerna. Lärarna som har tagit hjälp av politiken – det är ju en ovanlig väg, men den har gett resultat, säger hon och förklarar att för sjuksköterskorna har bristen på personal gjort att och bland annat krav från nyutexaminerade gjort att de fått upp lönerna.
Hon tror att bristen på bland annat undersköterskor kommer att påverka lönerna och pekar på att Kommunal de senaste åren valt att satsa på yrkesutbildade inom förbundet. Det skiljer dem från de flesta andra LO-förbund som ofta har låglönesatsningar.
– Kommunal har bytt strategi och istället för att ha låglönesatsning satsa på dem som har utbildning. Och vi kan se att undersköterskorna har haft en bättre löneutveckling om vi tittar bakåt än de inom vården som inte har utbildning. Sedan har man inte haft lika snabb löneutveckling som lärare, sjuksköterskor och socialsekreterare, men de ligger över snittet.
De ligger över snittet procentuellt. De har fortfarande väldigt låga löner för att de haft ett lågt utgångsläge.
– Jag vet att de från LO-sidan på många sätt lyfter det här med krontal. Men har man ändå över genomsnittet i löneökningar så förbättras positionen på sikt. Även om det tar tid.
