När vi hörde talas om ”hälsoscheman” började vi göra efterforskningar och hittade väldigt många artiklar. Många var ett rop på hjälp från undersköterskor i olika kommuner i landet. Vi började tänka: vad händer om vi samlas och slåss tillsammans? Ur detta föddes vår Facebookgrupp ”Hälsoschema NEJ TACK”. Tanken är att vi alla samtidigt ska ut på våra torg. Det är nu vi ska slåss, upp till kamp.

Bakgrunden till hälsoschema är givetvis pengar. Det är ett schema som kommunerna har kommit fram till för att få så lite personal som möjligt att göra så mycket som möjligt på minsta möjliga tid. Där all personal har lika många arbetsdagar oavsett om du har heltid, deltid eller halvtid. Detta gör att den som inte orkar eller kan jobba heltid, ändå har samma börda som den som faktiskt arbetar heltid, utan att för den delen få den vila och återhämtning den behöver.

Det innebär också att den som arbetar natt nu har lika många arbetstillfällen som den som arbetar dag. Nattpass som tidigare var 10-12 timmar ska nu kortas till åttatimmarspass. 

I tänket kring hälsoschemat ingår resurspass. Man ska inte bara finnas tillgänglig på sin arbetsplats, utan i hela kommunen. Vikarier ska vara ett minne blott och den ordinarie personalen ska fungera som sin egen pool, och ha insikt och kännedom om allt och om alla. Trygghet ska man finna där man landar.

Att gå från ren natt till att helt plötsligt behöva gå ner och ta kvällar innebär att vi som går upp i procent genast arbetar mer utan att för den skull tjäna mer utan tvärtom så får vi mindre i plånboken.

Men vi som kastas runt känner helt plötsligt inte till den arbetsplats vi är på, vi har aldrig träffat de brukare som vi ska ge vård och vi har inte ens träffat våra arbetskamrater. Hur tryggt känns det då att ha ansvar för mediciner? Hur tröstar man när man inte känner till bakgrunder? Hur lindrar man när man inte vet vad som felar? Hur arbetar man som ett bra team när man inte vet varandras styrkor och svagheter?

Att gå från ren natt till att helt plötsligt behöva gå ner och ta kvällar innebär att vi som går upp i procent genast arbetar mer utan att för den skull tjäna mer utan tvärtom så får vi mindre i plånboken.

Apt läggs på lediga dagar på nattarbetarens schema. Enligt arbetstidslagen måste man ha ett visst antal timmar för vila vilket gör det omöjligt för dig att komma in mitt i ett arbetspass.  De få lediga dagar du har ska nu alltså även bestå av att ta dig till och från jobb för ett möte som kanske ligger på 2 timmar och på det viset ändå binda upp hela din dag. Kommer du inte på ett obligatoriskt möte har du ogiltig frånvaro.

De menar att kortare pass är bättre för att man inte ska vara så trött på arbetet men vi hävdar att det inte känns av nämnvärt om man har åtta eller 10 timmar, däremot känns det mer när man får fler av de farliga timmarna mitt i natten. Och de får vi nu får fler av eftersom vi får fler nätter.

De menar att flera nätter i rad ökar tröttheten och påverkar sömnen negativt, men vi menar att när man väl är inne i ett arbetspass så får man bättre ordning på dygnsrytm och sömn eftersom man hinner komma in i en rytm. De menar att kortare pass är bättre för att man inte ska vara så trött på arbetet men vi hävdar att det inte känns av nämnvärt om man har åtta eller 10 timmar, däremot känns det mer när man får fler av de farliga timmarna mitt i natten. Och de får vi nu får fler av eftersom vi får fler nätter.

De anser att det är bättre med få lediga dagar utspridda i schemat, vilket ger kortare ledigheter vid tätare tillfällen. Men vi nattare är rungande överens om att det behövs en längre sammanhängande ledighet för att hinna vända rätt på dygnet och ”bli människa”.

De flesta av oss nattarbetare har valt att jobba natt för att det passar oss bäst i vår vardag. Vi värdesätter långledigheten och anser att den överväger de nackdelar som finns med att arbeta de mörka timmarna när alla andra sover. Tar man bort guldkanten så finns det ju inte längre några anledningar kvar att arbeta natt.