Kommunal sade nej till ”sminkad gris”
I LAS-förhandlingarna föreslogs att timanställda skulle få räkna tid mellan jobb som anställningstid. Och bättre kompetensutveckling, för till exempel för personliga assistenter. Det framgår av det slutbud Kommunalarbetaren har tagit del av. Kommunal sa nej.
Här förklarar Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog varför.
I fredags sa Kommunal och övriga LO-förbund nej till slutbudet i LAS-förhandlingarna.
Inför förhandlingarna förklarade Kommunal att de ville få bort allmän visstid och att anställda med hot om uppsägning tvingas gå ned i arbetstid och sänkt lön, så kallad hyvling.
Enligt Johan Ingelskog innehåller det slutbud som presenterades i förhandlingarna inget av det Kommunal hade krävt.
– Det finns några förslag som ser bra ut på pappret. Men i praktiken har arbetsgivarna med sitt förslag bara sminkat grisen. Våra medlemmar hade inte fått större anställningstrygghet med deras förslag, säger han.
I budet föreslås att allmän visstid ersätts med en ny anställningsform, särskild visstidsanställning. Den som har haft en sådan anställning i minst nio månader under en 3-årsperiod skulle få företrädesrätt till återanställning. I dag är tidsgränsen 12 månader.
Den som har haft en särskild visstidsanställning i 18 månader inom en 5-årsperiod skulle automatiskt få fast anställning. I dag är tidsgränsen 24 månader.
Timanställda som har haft två uppdrag eller fler hos en arbetsgivare inom en kalendermånad skulle, enligt förslaget, också få räkna tiden mellan uppdragen som anställningstid. Det skulle snabba på tiden att få företrädesrätt och fast anställning.
– Det här skulle enligt förslaget bara gälla dem som har särskild visstidsanställning. Många av våra medlemmar växlar mellan vikariat och allmän visstid. Tiden som vikarie skulle inte räknas i det här förslaget.
– Arbetsgivarna skulle kunna fortsätta att trixa mellan anställningsformer för att undvika företrädesrätt och tillsvidareanställning, säger Johan Ingelskog.
Vid hyvling föreslås att turordningsreglerna, sist in-först ut, ska följas när det gäller vilka som ska erbjudas/tvingas gå ned i tid.
– Men turordningsreglerna skulle bara tillämpas bland dem som har samma arbetsuppgifter. Inom till exempel vård och omsorg är det många som inte utför samma arbetsuppgifter. Så arbetsgivaren kan trots förslaget enkelt peka ut vilka de vill på en arbetsplats som ska gå ned i arbetstid, säger Johan Ingelskog.
De här punkterna är enligt honom ett av skälen till att Kommunal sa nej i LAS-förhandlingarna.
Arbetsgivarna föreslog även förändringar i reglerna kring uppsägning av personliga skäl och fler undantag i turordningsreglerna.
– Men de behövde vi inte ta ställning till eftersom vi inte fick igenom våra krav på förbättringar när det gäller allmän visstid och hyvling, säger Johan Ingelskog.
LO:s representantskap hade slagit fast att regelverket kring saklig grund vid uppsägningar inte var förhandlingsbart. För Kommunal var det en röd linje som inte fick överträdas.
I slutbudet i förhandlingarna föreslås att LAS regler om saklig grund skulle ersättas med ett nytt begrepp, sakliga skäl.
Förslaget innehåller exempel på vad som kan vara sakliga skäl.
Som att någon underpresterar i jobbet, missköter sig, inte lyder order, kommer för sent upprepade gånger, olovlig frånvaro, brottsliga handlingar och att den anställde orsakar motsättningar på arbetsplatsen som motiverar en uppsägning eller ett avsked.
Om den anställde och facket tycker att uppsägningen eller avskedet är orättvis så kan de stämma arbetsgivaren för brott mot regeln om sakliga skäl.
Men, arbetsgivaren behöver till skillnad från idag inte betala lön under den tid tvisten pågår, förutom under uppsägningstiden. Skulle en domstol komma fram till att arbetsgivaren gjorde fel får den tidigare anställde skadestånd, men inte jobbet tillbaka.
Dessa förslag skulle försvaga anställningsskyddet för den anställde i motsvarande grad som arbetsgivarnas möjlighet skulle öka att göra sig av med anställda de inte vill ha kvar.
Vid arbetsbrist föreslås i slutbudet utökade undantag från turordningsreglerna, i dag gäller principen sist in-först ut med kravet att de som blir kvar klarar av de arbetsuppgifter som ska utföras på jobbet.
Företag med upp till tio anställda har i dag rätt att göra undantag för två personer från principen om sist in-först ut.
Enligt förslaget skulle arbetsgivare få göra undantag för 3-4 arbetare och 3-4 tjänstemän. Ett alternativt förslag är undantag för 15 procent av de anställda.
Utöver uppsägningsregler finns i förslaget ett omfattande paket för kompetensutveckling och omställning till stöd för att få nytt jobb.
Paketet omfattar till skillnad från i dag också visstidsanställda och sjuka.
Personliga assistenter och provanställda skulle i det här sammanhanget räknas som visstidsanställda.
När det gäller kompetensutveckling finns delar som skulle göra det möjligt att studera på betald arbetstid och med ett kompletterande studiestöd vid sidan av lån och bidrag från CSN.
– Vi var nöjda med den delen av förhandlingarna, säger Johan Ingelskog.
Budet föreslår även en utredning om en kollektivavtalad a-kassa med höjt ersättningstak så att 70 procent av de arbetslösa skulle få 80 procent av tidigare lön. Det motsvarar i år ett tak på 1 385 kronor i ersättning per dag.
Även här var fack och arbetsgivare överens.
Formellt är det LO:s representantskap som svarar ja eller nej till slutbudet i LAS-förhandlingarna. Det kan bara antas i sin helhet.
I representantskapet ingår ombud för Kommunal och övriga LO-förbund. De möts på kvällen tisdag den 20 oktober för sitt beslut. Svenskt Näringsliv och tjänstemännen i PTK har sagt ja till slutbudet.
Fotnot: Bilden på LO-borgen är licensierad under CC BY-SA 2.0 via Wikimedia Commons.