För några år sedan gjorde Riksförbundet Hjärt Lung en studie av patienter som haft en hjärt­ infarkt. Den visade att de flesta underskattade livsstilens betydelse för risken att få en ny infarkt. Över hälften trodde att deras infarkt främst berod­ de på ärftlighet.

Pelle Johansson.

Dessutom hade de uppfattat informationen från sjukvården som att de nu var friska och inte behöv­ de ändra livsstil.

– Då gick vi till sjukvården och frågade ”vad sä­ger ni till patienterna egentligen?”. Men hjärtlä­karna sade att de var tydliga med information om livsstilens betydelse.

En slutsats av studien är att sjukvården måste bli bättre på att informera så att patienterna förstår vad de bör göra. Som att sluta röka, börja motione­ ra, äta bättre, gå ner i vikt och minska sin stress.

– Det här är ju lätt att sammanfatta så här, men att göra det i praktiken är svårt för de flesta patien­ter, säger Pelle Johansson.

Det är viktigt att man får hjälp och stöd under lång tid.

– De som inte har tränat sedan skolgymnastiken tycker att det är pest, det gör bara ont och man får träningsvärk. Håller man ut i 100 dagar börjar man få positiva effekter, som bättre kondition. Det kanske till och med blir kul att träna, säger Pelle Johansson.