Pia Zätterström, Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljöverket får signaler om att skyddsutrustning som inte är godkänd används inom vård och omsorg, och kommer därför att inspektera närmare 300 arbetsplatser, skriver myndigheten nu i ett pressmeddelande.
– Det är viktigt att personlig skyddsutrustning ger ett fullgott skydd och att endast skyddsutrustning som är testad och ger det skydd den förväntas ge användas. De som jobbar ska inte invaggas i någon falsk trygghet, säger Pia Zätterström, tillsynschef på Arbetsmiljöverket, i pressmeddelandet.
Som KA berättat tidigare måste all personlig skyddsutrustning som används vid risk för smittor vara kontrollerad och godkänd av Arbetsmiljöverket. Normalt krävs CE-märkning, men Arbetsmiljöverket har på grund av coronapandemin upprättat ett snabbspår för att ge tillfälliga tillstånd till utrustning som inte är CE-märkt. Det betyder att utrustning som saknar antingen CE-märkningen eller är märkt med ”Covid-19” inte får användas. Som KA också berättat innebär det att utrustning som tillverkats i kommunerna av exempelvis dagverksamheter, och förklädena som tillverkas på uppmärksammade Förklädesfabriken, inte får användas om de inte är godkända.
Exempel på personlig skyddsutrustning är andningsskydd, visir, skyddsförkläden och skyddshandskar. Vätskeavvisande munskydd räknas som medicinteknisk utrustning, som kontrolleras av Läkemedelsverket, och ingår inte Arbetsmiljöverkets tillsyn. Vätskeavvisande munskydd ska dock användas i kombination med visir vid risk för kontakt med kroppsvätska vid misstänkt eller bekräftad covid-19, skriver Arbetsmiljöverket.
Om Arbetsmiljöverket upptäcker att icke godkänd skyddsutrustning används kan myndigheten förbjuda användningen och se till att ett så kallat marknadskontrollärende startas. Det kan leda till att produkten återkallas och förbjuds i hela EU.
Arbetsmiljöverket poängterar att det är arbetsgivarens ansvar att bedöma vilka smittrisker som finns för att kunna avgöra vilka skyddsåtgärder och vilken skyddsutrustning som krävs. Det är också arbetsgivarens ansvar att det finns tillräckligt med skyddsutrustning och att den är säker och lever upp till hälso- och säkerhetskraven enligt EU:s regler. Arbetsgivaren måste också se till att den är anpassad efter arbetsplatsen och de som ska använda den. Det måste också finnas skriftliga instruktioner om hur skyddsutrustningen ska användas.
– Vilket som är rätt skydd kan variera utifrån olika förutsättningar och arbetsmoment. Det svåra är att förhålla sig till ett föränderligt kunskapsläge. Arbetsgivarna har ett stort ansvar att riskbedöma, nu oftare och varje arbetsmoment, för att vidta nödvändiga skyddsåtgärder. Det görs bäst i dialog med berörd personal och skyddsorganisation, säger Pia Zätterström i pressmeddelandet.
Hittills har cirka 100 ansökningar om tillfälliga tillstånd för skyddsutrustning kommit in till Arbetsmiljöverket. Runt 30 tillstånd har utfärdats.
