Flera hinder för mer välfärdsteknik
Välfärdsteknik används mer och mer i äldreomsorgen, men fortfarande är många kommuner på försöksstadiet, visar en rapport från Socialstyrelsen. Ett av hindren som målas upp är bland annat personalens rädsla och motstånd.
En av de vanligaste formerna av teknik som används är elektroniska planeringsverktyg för hemtjänstpersonal och personal inom LSS. Det använder nio av tio kommuner, visar Socialstyrelsens enkät.
Även digitala lås, nattkamera och gps-larm används i relativt många kommuner. Annan teknik som används, men i mindre utsträckning, är robotkatter inom demensomsorg, robotduschar, intelligenta toaletter och inkontinenssensorer.
Socialstyrelsens enkät visar dock att många kommuner fortfarande bara är på pilotstadiet. Det innebär att kommunerna har dubbla system, vilket gör att det blir en ökad kostnad och ingen besparing.
Det kommunerna uppger som hinder för att införa mer välfärdsteknik är ekonomi, kompetens och att personalen är motvillig mot att införa teknik. Det visar en intervjustudie med 13 kommuner.
De framgångsfaktorer som kom fram är resurser till utveckling, information och utbildning i alla led och att personal får leda den digitala utvecklingen.
Enkäten riktade sig också till ett antal privata vård- och omsorgsgivare. Där visade svaren att det finns ett stort intresse för välfärdsteknik och digitalisering.
– Kommunerna har mycket att vinna på digitalisering, det har inte minst den pågående pandemin visat. Genom e-tjänster och digital kommunikation kan man dra ned på de fysiska kontakterna och därigenom minska risken för smittspridning, säger Dick Lindberg, utredare på Socialstyrelsen i ett pressmeddelande.