Hon jobbar som brandman på Arlanda
Både farfar och pappa hade blåljusyrken. Och Caroline Söderqvists första lägenhet låg vid en brandstation. Inte så svårt att gissa hennes yrke.
– Det var givet.
OBS! Reportaget gjordes innan coronakrisen bröt ut.
Men det är inte på någon vanlig räddningstjänst hon arbetar. Nej, ända sedan hon gick ut brandmannautbildningen 2003 har hon jobbat på Arlanda flygplats. Eller Stockholm-Arlanda Rescue & Fire Fighting Service, som är det formellt riktiga namnet.
Caroline är en av Sveriges privatanställda brandmän, arbetsgivaren är Securitas Sverige AB. Privatanställda brandmän finns också på exempelvis kärnkraftverk och på oljeraffinaderier.
Caroline visar oss runt i vagnhallen på Station Öst, som ligger vid en av flygplatsens tre stora landnings- och startbanor. Räddningstjänsten på flygplatsen består av två stationer, denna och City. Caroline och de andra anställda cirkulerar på båda stationerna.
En jumbojet från Singapore Airlines dånar utanför fönstren. Brandbilarna är anpassade för flygplatsräddningstjänst. När en vanlig kommunal släckbil normalt har 3 000 liter vatten, eller i alla fall inte mer än 5 000, rymmer de här så kallade Pantherbilarna 12 500 liter. Orsaken är att de ska kunna släcka stora bränder vid haverier.
– Det är riktigt bra fordon, jag är stolt över att köra så grymma brandbilar!
Bilarnas stora vattenkapacitet är en orsak till att just de här brandmännen och fordonen flera gånger har kallats ut vid skogsbränder.
Tre sådana stora bilar står redo i vagnhallen, dessutom finns en traditionell brandbil och en så kallad IVPA-bil, som främst används för sjukvårdslarm. IVPA står för ”i väntan på ambulans”. En fördel, menar Caroline, med att jobba på Arlanda, är just att man får mycket sjukvårdsutbildning.
Inne i köket sitter en sjuksköterska och en brandman redo och en majoritet av larmen här är just sjukvårdslarm.
– Vi har cirka 1 800 larm per år. Men också automatlarm, saneringslarm, hangar- och ramplarm förekommer ofta. Men vår primära uppgift är att hantera flygrelaterade larm, varningslarm och haverilarm. Varningslarm är när flygplanet är i luften och piloten får en teknisk varning i cockpit, det kan vara allt från rök i kabinen till att landningsställen inte har låst sig inför landning. Haverilarm är ett larm när flygplanet har havererat, antingen på landningsbanan eller i terrängen utanför flygplatsen, men det är inte lika vanligt.
På kommunala brandstationer gäller att man ska vara i fordonet max 90 sekunder efter att larmet kommer. Här gäller max 30 sekunder, efter ytterligare 60 sekunder bör släckinsatsen vara i gång och efter ytterligare 30 sekunder, alltså totalt 120, ska den vara det.
– Om det verkligen skulle hända något går det fort. Våra viktigaste arbetsuppgifter vid ett haveri är att släcka, säkra och ventilera.
För att hålla uppe kompetensen övar brandmännen varje dag och två gånger per år gör man åldersrelaterade rullbandstest och en arbetsrelaterad fysbana. De gör också fyra rökdykningsövningar varje år.
Länge var den fackliga verksamheten låg här på stationen, men det var innan Caroline valdes till arbetsplatsombud. Hon tog tag i organiseringen direkt. Då var bara 17 av de 48 brandmännen med i Kommunal, nu är 43 med.
– Det handlar om att man måste få frågan: är du med i facket? Att man pratar löner och att man säger ”här är vi med i Kommunal”. Så att de känner sammanhållningen.
Hon berättar att hon fick dit Kommunals brandmannagrupp, som KA tidigare har skrivit om. Caroline bjöd också in Folksam för att presentera medlemsförsäkringen. Men organiseringen har inte gått av sig själv, Caroline berättar att hon har tillbringat mycket tid utanför arbetstid med att ringa och tala med blivande medlemmar.
– För att kunna påverka måste vi vara många. Och jag behöver tips och råd från alla medlemmar. Det är vi som är facket!
En skillnad mot att vara anställd av ett kommunalt räddningstjänstförbund är att Carolines arbetsgivare kan förändras vid en upphandling.
– Vi har fått söka om våra egna jobb, trots att en majoritet hade jobbat på arbetsplatsen i nästan tio år.
Det råder ändå ingen tvekan om att hon trivs med sitt yrke.
– Jag skulle aldrig passa på en stillasittande arbetsplats.
Hon har alltid tyckt om att träna och berättar att hon går upp 05.20 och åker till jobbet tidigare för att kunna klämma in två träningar per arbetspass.
– Att kunna få träna på betald arbetstid är ju grymt.
Hon kan låta som en supermänniska, men hon erkänner att hon ibland hellre hade velat vara kvar i sängen. Men säger också att hon vill hålla till pensionen. Och att hon gärna jobbar kvar här till dess.
När Kommunalarbetaren besöker Caroline är hon just hemkommen från en semesterresa. Jag frågar henne om hon med sin specialkunskap väljer någon särskild plats på planet när hon flyger.
– Nej, men jag vet att jag kollar planet på ett annat sätt sedan jag började jobba här. Jag följer säkerhetsgenomgången och visar barnen. Tittar alltid efter nödutgångarna.
Sju sorters larm
De här larmen åker brandmännen på Arlanda på:
- IVPA, sjukvårdslarm i väntan på ambulans.
- Automatlarm.
- Hangarlarm.
- Varningslarm.
- Haverilarm.
- Ramplarm.
- Saneringslarm.