Nycklarna finns i häftet ”Krisstöd – att arbeta vid extrem stress” som Sara Johansson skrivit. Hon är beteendevetare och har själv arbetat vid olika kriser och katastrofer runt om i världen. Sara Johansson har också varit rådgivare vid Internationella Röda Korset och utbildar nu vårdpersonal i krisstöd.

Häftet skrevs när coronaviruset började spridas i Europa, råden bygger på vetenskapliga rön. Fokus ligger på socialt stöd. Både från arbetsledaren och arbetsgruppen.

–  När det är väldigt påfrestande moment ska man försöka att arbeta två och två, man ska undvika ensamarbete. Blir man ändå tvungen till det kan man resonera med en kollega kring hur man ska hantera situationen.

För många är coronaviruset en stor källa till oro.

Covid-19

Så hanterar du din corona-oro

Hälsa

Då är det också bra om man har inventerat varandras kompetenser så att man kan hjälpas åt. Samtidigt är kontinuiteten viktig, att man arbetar i arbetslag där man känner igen varandra, om man möter nya personer varje dag så blir man lätt uttröttad, det är också dåligt utifrån ett smittskyddsperspektiv. Det måste också finnas en planering för hur arbetet ska fungera om många är sjuka.

Arbetsgivaren har ansvar för att ge stöd i svåra situationer, till exempel om det råder besöksförbud och en dement brukare är svårt sjuk.

– Det är jätteviktigt att man får stöd så att man inte lämnas ensam med hur man ska bemöta en anhörig i en sådan situation. 

Därför ska man också vara uppmärksam på vad som är jobbigt, rapportera det så att man kan ha en dialog. Man ska också försöka att själv vara en bra kollega och att vara lyhörd.

– Vi reagerar alla olika, någon kanske har en partner hemma som tillhör en riskgrupp och är väldigt orolig för att den här personen ska smittas, för någon annan kanske det handlar om ekonomin. 

Förutom skyddsutrustning, kunskap i vårdhygien och smitta kan man som anställd kräva stöd.

– Ett visst obehag är normalt, men om jag verkligen mår dåligt, då har jag rätt att få veta var ska jag vända mig. Det är också arbetsgivarens ansvar att tänka på den psykosociala arbetsmiljön och arbetsbelastningen.

Att bara komma ut och få frisk luft, det kan göra väldigt stor skillnad. Man kanske inte alltid känner hunger, men då får man hålla koll på klockan.

Sara Johansson

En erfarenhet Sara Johansson har är att alla ofta blir utarbetade samtidigt, därför måste man tänka på uthålligheten, att det här kan hålla på väldigt länge. 

Hon har själv arbetat i skyddsutrustning och vet att det är svårt att ta raster som vanligt, men säger ändå att det är viktigt att ta regelbundna pauser.

– Att bara komma ut och få frisk luft, det kan göra väldigt stor skillnad. Man kanske inte alltid känner hunger, men då får man hålla koll på klockan. För man behöver äta och dricka om man ska orka vara ett stöd för många personer.

När man inte kan upprätthålla den normala kvaliteten finns risk för samvetsstress, alltså att det blir stor skillnad mellan det som är bäst för vårdtagaren men som inte är möjligt att göra. 

– Man tvingas kanske att gå emot sin kompetens eller erfarenhet och välja det som blir bäst i det stora hela. I en krissituation ligger det i sakens natur. Om man arbetar i en verksamhet där det redan från början är ansträngt, då kan det bli oerhört påfrestande för dem som är i frontlinjen.

Sara Johansson säger att de flesta som arbetar vid svåra händelser återhämtar sig med stöd från familj, vänner och arbetsgivare. Men att det ändå finns tecken som man ska vara uppmärksam på. Bäst är om man upptäcker dem i tid och försöker ta hand om sig själv.

Samtidigt poängterar hon att om man har en extrem situation på jobbet så måste man titta på hur det fungerar på arbetsplatsen.

Jobb i kris – tänk på det här

De flesta som arbetar vid svåra händelser återhämtar sig med stöd från familj, vänner och arbetsgivare. 

Tecken att vara uppmärksam på:

  • Sömnen, svårt att somna eller dålig sömn.
  • Tankarna, ständigt fokus på arbetet och pandemin.
  • Irritation, eller aggressiva utbrott.
  • Starka skuldkänslor.
  • Spända muskler, mycket huvudvärk.

Försök att ta hand om dig:

  • Fysisk aktivitet, till exempel promenera, springa i skogen eller yoga.
  • Hålla kontakten med vänner utanför jobbet.
  • Äta bra och sova.
  • Sök professionell hjälp om du behöver.

Även skyddsombuden är centrala, både när det gäller säkerheten i arbetet och för att reda ut personalens frågor. Men också för att se till att det finns rutiner för att fånga upp dem som får starkare reaktioner och på sikt riskerar att må dåligt.

– Det är viktigt att inte vänta för länge med att söka stöd om man känner att man är orolig för sina reaktioner eller känner att det här börjar gå åt fel håll. Det kan vara så att en del personer mår dåligt redan innan händelsen och kan man behöva vara lite extra försiktig.

Sara Johansson betonar att man måste lyssna in istället för att göra antaganden. 

– Har man en kollega som mår jättedåligt och man upplever att man inte når fram, då är det jätteviktigt att man pratar med sin arbetsledare så att chefen kan hjälpa till. Det kan hända ibland att man inte har den självinsikten, det kan också gälla alkohol och droger som man kan ta till för att hanterar stress, då är det jätteviktigt att våga agera om man har sådana misstankar. 

Det kanske kan kännas tryggt att veta att en del reagerar mer och andra fokuserar mer på praktiska frågor. Det här att alla måste reagerar starkt, det var något som man trodde förr.

Sara Johansson

I första hand ska man då prata med kollegan, i andra hand chefen. Man kan behöva ta mer hjälp, kanske från personalavdelningen, företagshälsovården eller vårdcentralen.

Samtidigt vill Sara Johansson slå hål på föreställningen att alla måste reagera starkt på en svår händelse för att inte drabbas av problem senare.

– Det kanske kan kännas tryggt att veta att en del reagerar mer och andra fokuserar mer på praktiska frågor. Det här att alla måste reagerar starkt, det var något som man trodde förr. 

Går man stärkt ur en kris?

– Ofta är det så att människor eller samhällen som går igenom svåra händelser kan uppleva att man kommer i kontakt med det som är viktigt på riktigt. Sedan behöver det inte betyda att man samtidigt önskar att det här inte hade hänt. Det är ofta så att man har flera känslor.  Men man vet att människor som utsätts för svåra påfrestningar också samtidigt kan få en ökad tillfredsställelse och trygghet i livet utifrån andra perspektiv. Man upplever kanske att man inte lägger så mycket energi på småsaker.

Sara Johansson tror att krisen kan stärka många inom vården i sin yrkesroll. Och betonar att det är undersköterskan som i en svår stund kom med en kopp te eller en filt som är det man kommer ihåg 20 eller 30 år senare.

Fotnot: Häftet ”Krisstöd vid arbete under extrems stress” av Sara Johansson och Emma Holmberg kan laddas ner gratis här.