Avslag på sjukpenning ökar kraftigt
Antalet personer som får avslag på sin sjukpenning har ökat markant. Många går tillbaka till sina tidigare arbeten där de går ner i tid för att orka, och får sedan själva ta den ekonomiska smällen. Många blir senare sjukskrivna på nytt.
Det är Riksrevisionen som i rapporten ”Vägen till arbete efter nekad sjukpenning” granskar vad som händer efter avslagen.
Rapporten visar att antalet avslag på ansökan om sjukpenning har ökat kraftigt. År 2014 var andelen avslag i pågående sjukfall 1,2 procent och 2019 var andelen 7,1 procent. Det betyder en ökning från runt 6 000 till 36 000 avslagsbeslut årligen.
De flesta personer som nekas sjukskrivning är redan tillbaka på arbetet på deltid. Merparten av avslagen sker på ansökan om 25 eller 50 procents sjukpenning. Men Försäkringskassan gör alltså bedömningen att de skulle kunna arbeta heltid – ofta i ett annat arbete än det de har.
I rapporten ser man dock att många av dem som får avslag trots allt väljer att stanna kvar i sitt ordinarie arbete på deltid (så mycket som de klarade av att arbeta också med sjukpenning) framför att försöka ställa om till ett annat arbete.
– En vanlig typ av ärende är en person som jobbar 75 procent och är sjukskriven på 25 procent, och som efter avslaget fortsätter att jobba 75 procent, men utan sjukpenning för de övriga 25 procenten. Därmed fungerar inte omställningstanken med sjukförsäkringen på det sätt som är avsett, säger Daniel Melén, projektledare för granskningen, i ett pressmeddelande.
Sex till tolv månader efter nekad sjukpenning är knappt hälften av personerna tillbaka på sitt tidigare arbete. En tredjedel är frånvarande på hel- eller deltid på grund av sjukdom eller tjänstledighet. En femtedel har inte kvar sin anställning (och det är oklart vad de nu gör).
En tredjedel av dem som får ett avslagsbeslut i de granskade sjukpenningärendena, har varit inskrivna på Arbetsförmedlingen 6-12 månader därefter. I tre av tio granskade ärenden har Försäkringskassan missat att erbjuda ett omställningsmöte med Arbetsförmedlingen. Många av dem som erbjuds ett möte avstår, vilket betyder att knappt tre av tio haft ett sådant möte. Detta kan visa sig vara förödande, eftersom bristande kunskap kan leda till att de vid inskrivningen på AF helt nollklassar sin SGI (sjukpenninggrundande inkomst).
Var tionde person i Riksrevisionens granskning har vid inskrivningen på AF kategoriserats som arbetssökande med förhinder. De ”riskerar att stå utan skydd av SGI, och utan möjlighet att få hjälp till omställning, oavsett om de har deltagit i ett omställningsmöte eller inte.” skriver Riksrevisionen i rapporten.
Att de placeras som arbetssökande med förhinder gör att de inte har tillgång till insatser från Arbetsförmedlingen, skriver Riksrevisionen. Registreringen kan också påverka ersättningar som a-kassa och den arbetssökandes SGI. De riskerar helt enkelt att förlora framtida ersättning från socialförsäkringen.
Rapporten visar också att 29 procent av dem som nekades sjukpenning har varit eller är sjukskrivna på nytt vid en uppföljning 9-15 månader senare.
De sjukpenningärenden som Riksrevisionen granskat avslutades mellan 1 oktober 2018 och 31 mars 2019. Det handlar om 556 sjukpenningakter.
