– Vad har vi hittat då? Jo, dåligt underbyggda beslut, säger den statliga utredaren Claes Jansson till tidningen Arbetet.

Idag, fredag, presenterade han förslag om lagändringar rörande hur rätten till sjukpenning ska prövas.

Fokus i utredningen är den omprövning som sker efter 180 dagars sjukskrivning. Då ska den sjukes förmåga att jobba prövas inte bara mot den egna arbetsplatsen utan mot ”normalt förekommande arbeten” på hela arbetsmarknaden. Den som bedöms klara ett sådant jobb nekas sjukpenning.

Men utredningen visar att bedömningarna är schablonmässiga och otydliga, samt att gränsen på 180 dagar står i vägen för rehabiliteringsinsatser.

I bakgrunden finns många vittnesmål om att människor nekats sjukpenning med hänvisning till att de i stället kan klara opreciserade ”normalt förekommande arbeten”, trots att de själva upplevt att de är för sjuka.

Nu föreslår Claes Jansson, tidigare jurist på LO-TCO Rättsskydd, bland annat att en hänvisning till normalt förekommande arbete ska kräva mer precision av Försäkringskassan. Han vill också stärka rätten till rehabilitering.

Här är hans förslag till regeringen:

1. Förtydliga begreppet ”normalt förekommande arbete”

– Vi föreslår en lagändring där bedömning efter dag 180 ska göras mot angivet normalt förekommande arbete, säger Claes Jansson.

Det ska framgå vilket yrke handläggaren tänker sig att den sjuke skulle kunna klara, när en återgång till den tidigare arbetsplatsen inte fungerar men man inte får fortsatt sjukpenning. Det arbete som Försäkringskassan hänvisar till ska ingå i en yrkesgrupp enligt svensk standard för yrkesklassificering. 

I dag slår handläggare fast att sjukskrivna kan klara andra jobb än sina tidigare, med den enda precisionen att de jobben inte ska kräva den förmåga som är nedsatt av sjukdom. Man kan hänvisa exempelvis till att söka arbeten utan stress eller utan vissa fysiska krav, men utan att beslutet innehåller stöd för att sådana normalt förekommande arbeten faktiskt finns.

Enligt utredningen bör också kraven öka på hur den enskildes arbetsförmåga bedöms inför besluten.

2. Utöka möjligheten till undantag 

Möjligheten att skjuta upp prövningen mot hela arbetsmarknaden ska utökas, framför allt för att stärka utrymmet för rehabilitering. Tidsgränsen på 180 dagar är till för att skynda på återgången i arbete, men Claes Jansson drar slutsatsen att den slagit åt motsatt håll i många fall.

– Handläggarna verkar vänta in dag 180 innan de gör någonting, säger han.

Det han sett är att handläggare inte inleder rehabilitering innan denna gräns, för att de ändå tror att sjukskrivningen kan komma att avbrytas. Samtidigt som andelen avslag på förlängd sjukpenning ökat de senaste fem åren har rehabiliteringsinsatserna minskat. 

– Det är viktigt att en pågående rehabilitering hos arbetsgivaren inte avbryts på grund av olika tidsgränser, säger Claes Jansson.

3. Äldre ska inte prövas mot hela arbetsmarknaden

Kravet på att få sin förmåga mätt mot ”normalt förekommande arbeten” slopas för 62-65-åringar med tanke på den begränsade tid de har kvar i arbetslivet.

– Vi tror också att det finns samhällsekonomiska skäl, säger Claes Jansson.

Han menar att det är lönsamt att äldre som kan jobba deltid fortsätter med det och är deltidssjukskrivna, i stället för att lämna jobbet helt och gå in i en omställningsprocess som kanske inte ger resultat innan pensionen tar vid. 

Socialförsäkringsminister Ardelan Shekarabi (S) tog i dag emot utredningen. 

– Det är av högsta prioritet att stärka tilliten till våra sociala försäkringar, däribland sjukförsäkringen. Det är en större fråga än bara sjukförsäkringen. Det handlar om att upprätthålla medborgarnas tillit till staten, att staten ska leverera det medborgarna med rätta kan förvänta sig, säger han till Arbetet.

Han konstaterar att många väntat länge på utredningen och att det är välkommet med förslag om förändringar.

– Det är ju väldigt viktig att vi har regelverk som främjar rehabilitering så att människor kan komma i arbete. Har vi tidsgränser och tillämpning av tidsgränser som innebär att rehabiliteringsinsatserna försvagas har vi ju allvarliga problem.

Regeringen ska nu ta ställning till utredningen och Claes Jansson ska presentera ytterligare förslag om sjukpenningen senare i år, i sitt slutbetänkande.

 Samtidigt finns utbredd kritik mot även andra delar av socialförsäkringsskyddet, bland annat sjukersättningen som är en mer varaktig ersättningsform för personer som inte väntas återgå i arbete alls. 

Även här har socialförsäkringsministern aviserat att en utredning ska göras, men direktiv för detta finns ännu inte.

– Under våren förväntar vi oss att vi kommer igång med det arbetet, säger han.

En längre version av artikeln är tidigare publicerad av Arbetet, som tillsammans med Kommunalarbetaren och flera andra tidningar ingår i LO Mediehus.