Det var våren 2016 som regeringen gick ut och meddelade att man skulle avsätta 500 miljoner årligen till fritidshemmen. Det kallades fritidshemssatsningen och motsvarade i snitt 14 300 fritidsledare varje år.

– Med denna satsning får skolhuvudmännen nu möjlighet att anställa ännu fler fritidspedagoger, sade dåvarande utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Så mycket fick kommunerna till fritids.

Så mycket har kommunerna fått till fritidshemmen

Nyheter

Pengarna skulle gå specifikt till ökad personaltäthet. Men nu försvinner alltså det statsbidraget och ersätts i stället med något som kallas likvärdighetsbidraget.

Kruxet är att detta endast får sökas för förskoleklasser och grundskolor, inte för fritidshem. Och det handlar alltså om hundra­tals miljoner som fritidshemmen nu går miste om. Kommunalarbetarens sammanställning visar exempelvis att de tre största bidragstagarna, Stockholm, Göteborg och Malmö, bara under höstterminen 2019 tagit emot över 37 miljoner kronor.

En av kommunerna som har sökt – och fått – mest pengar från fritidshemssatsningen är Helsingborg. Där jobbar resurs­personalen Christian Falk, som också är arbetsplats- och skyddsombud för Kommunal. Han har jobbat på fritids i sju år och ser hur barngrupperna har ökat.

– Vi har redan märkt hur personal som har slutat sin anställning i vissa fall inte blivit ersatta. I samband med graviditet plockar man inte in vikarier i samma utsträckning som man gjorde innan.

Det här är en följd av att i stort sett alla partier vill sänka skatten och ändå tror att man ska kunna bibehålla en fungerande verksamhet för vård, omsorg och skola.

Christian Falk, resurspersonal

Han säger att det här utarmar verksamheten.

– Vi har inte samma möjlighet att leverera den verksamhet vi egentligen skulle vilja leverera till våra barn och våra föräldrar.

Vad hade det betytt för er om ni hade fått behålla pengarna?

– Det hade betytt att vi hade haft en verksamhet där barnen hade fått utvecklas i sin takt efter sina förutsättningar. Ju större barngrupperna blir, desto svårare blir det att ha individfokuset och se att han eller hon behöver det eller det. Så att barnet ska frodas och uppnå sin potential.

Vad tycker du om att fritidshemssatsningen försvinner?

– Jag tycker inte alls att det är bra. Jag förstår att samhällets ekonomi ser ut som den gör, men då får man spara på andra grejer. Det här är en följd av att i stort sett alla partier vill sänka skatten och ändå tror att man ska kunna bibehålla en fungerande verksamhet för vård, omsorg och skola. 

Ansvarig politiker är utbildningsminister Anna Ekström (S). Hon skriver i ett mejl till Kommunalarbetaren:

”Jag är bekymrad över att många kommuner och fristående huvudmän under lång tid inte har prioriterat fritidshemmen tillräckligt, trots att det är där ansvaret ligger. Jag hoppas nu att de pengar regeringen skjuter till i vårändringsbudgeten ska komma fritidshemmen till del – vi vet att det finns stora behov. Samtidigt är det ingen hemlighet att jag som socialdemokrat inte är nöjd. Socialdemokraterna är ett av få partier som de senaste åren lyft behovet av mer resurser till fritidshemmen och mindre elevgrupper. Men nu fick vi inte egen majoritet, och då behöver man göra prioriteringar och kompromisser. Att fortsätta stärka fritidshemmen står dock högt upp på min prioriteringslista som utbildningsminister.” 

Så säger kommunerna

”Huddinges satsningar för trygghet och studiero inom fritids kan komma att minskas.”
– Huddinge

”Personaltätheten minskar.”
– Örebro

”Barngrupperna ökar något.”
Norrköping

”Skolorna kommer behöva se över sin bemanning.”
– Nacka

Källa: KA:s enkät till några av de största bidragstagarna.