Så många sparar på äldreomsorgen

– Det är fruktansvärt jobbigt, för man känner ju fullt ansvar för dem vi är till för. Samtidigt måste man ha personalen med sig och de blir ju ledsna och arga och sedan politikerna på det som inte riktigt förstår äldreomsorgens ut­maningar. Nä, det är inte alltid kul att vara socialchef.

Hon som säger detta är Hörby kommuns socialchef Eva Klang Vänerklint. I Hörby, som i många andra kommuner, uteblev i år statliga bidrag för bland annat flyktingmottagandet och riktade bidrag för bemanning i äldreomsorgen.

Sparomsorgen

Så är läget i din kommun

Nyheter

Det innebär ett underskott på 25 miljoner kronor och stora sparbeting i socialnämnden.

– Det är slimmat som det är. I hemtjänsten är det kort om tid inlagt i de här minutschemana, du får inte vikarier om någon är sjuk så du får fler brukare på ditt dagsschema och det blir ännu mer stressigt. Jag pratade med en undersköterska nyligen som sade att jag orkar inte mer, jag går hem och gråter på kvällen, säger Ingrid Olsson, ord­förande för Kommunal i Hörby.

Hon får medhåll av Eva Klang Vänerklint – det finns inte mycket mer att spara på, organisationen är redan i dag så effektiv som den kan bli.

– Vi har inte ett kostnadsproblem, utan ett intäktsproblem. Vi måste kapa kostnaderna trots att de egentligen är realistiska. Självklart är det ett besvärligt läge.

Hon tillägger dock att hon är optimist och att de arbetar med lösningar. 

Så sparar kommunerna på äldreomsorgen:

Video från YouTube

Genom att börja spela videon godkänner du YouTubes dataskydsspolicy.

Ja, visa innehållet

Källa: https://youtu.be/e0z_xUuekqs

Medier har under hösten rapporterat att en stor majoritet av kommunerna planerar besparingar nästa år. Men KA:s granskning visar att krisen redan är här. Minst 180 av 290 kommuner har i år sparat på verksamheten i den nämnd som ansvarar för äldreomsorgen. 

Granskningen visar också att 209 kommuner hade underskott 2018 i de nämnder som ansvarar för äldreomsorg. När vi räknar ihop underskotten och överskotten i 289 av 290 kommuner (uppgifter saknas från Linköpings kommun) uppgår det totala underskottet till 1,8 miljarder kronor. Det motsvarar nästan 2 000 platser på särskilda boenden i äldreomsorgen. Så mycket mer hade kommunerna alltså behövt dra ner runt om i landet totalt för att undvika underskott.

KA har läst i alla 290 kommuners budgetar för 2019 och i en mängd olika mötesproto­koll. Trots sina byråkratiska formuleringar är det tydligt att läget är allvarligt och tjänstemännen frustrerade.

De skriver att det inte går att spara pengar utan att kvaliteten allvarligt påverkas. Att arbetsmiljön försämras. Att bemanningen redan är för låg. Till och med att det blir svårt att klara av att följa lagen och ge de insatser som de måste ge. 

Exempel på besparingar är: Minskad bemanning. Stopp för vikarier vid från­varo. Kortare tid för dusch, städ och inköp i hemtjänsten. Återinförda delade turer, jobb varannan helg i stället för var tredje. Nedläggning av äldreboenden.

För att uppnå budget i balans skulle vi behöva spara så ­mycket på personal att vi ­riskerade att tappa den personal som vi har lyckats rekrytera. Vi skulle också riskera svåra konsekvenser i de ärenden vi ansvarar för att hantera.

Tjänstemän och politiker är inte alltid överens. I Ystad hade socialförvaltningen tagit fram en rad sparåtgärder, bland annat städning mer sällan och kyld mat i stället för varm. Men nämnden sade nej till förslagen.

– Så det vi kan jobba med är smart personalplanering, och arbeta med att höja vår frisknärvaro. Om den går upp bara några procent så är det rätt så mycket pengar, säger Dan Kjellsson, socialchef i Ystad.

För att bibehålla kvalitet och säkerhet på vård- och omsorgs­boende krävs en lägstanivå på bemanningen. För ­denna finns det inte budget fullt ut.

Varje år bör kommunerna höja budgetarna med en viss procent, eftersom löner och priser ökar. En för liten ökning är alltså detsamma som en besparing. Och om det blir fler som behöver välfärden, krävs ännu mer pengar. 

– Det är ju vård, skola och omsorg som står för 70–80 procent av kommunens kostnader, så när kommunerna får en sämre ekonomi finns det ingen annanstans att ta pengarna från, säger Greger Bengtsson, samordnare för äldreomsorg på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR (tidigare SKL).

Länge har man vetat att den här tiden ska komma – andelen äldre ökar lavinartat de kommande tio åren. Även andelen barn blir fler, samtidigt som de i arbetsför ålder som ska betala för de ökade behoven av äldreomsorg och barnomsorg blir färre.

I kombination med kommande sämre ekonomiska tider och att kommunerna fått ta över kostnader från staten för exempelvis invandring och personlig assistans, får många kommuner allt svårare att ha råd med välfärden. 

I många kommuner kommer man trots stora besparingsåtgärder inte att klara en budget i balans heller i år. Det innebär ett underskott, där verksamheterna blev många miljoner dyrare än man sade att de fick bli. Antingen kommer kommunen centralt att täcka det med överskott från andra verksamheter, ta med sig underskottet in i nästa år – eller en kombination av de båda. 

Överskott behöver dock inte betyda att allt är bra – det kan också bero på att kommunen har gjort stora besparingar. Och på samma sätt kan underskott betyda att man inte har gjort så stora besparingar.  

Ofta beror underskotten på ökade behov av verksamheterna. Lösningen för att få bättre ordning på ekonomin är då ofta att minska resurserna – trots att det logiska vid ökade behov kan verka vara att öka resurserna. 

Då vi endast har lagstadgade verksamheter ser vi i dagsläget inte någon möjlighet att minska ytterligare på kostnaderna då vi riskerar att bryta mot lagstiftningen.

Äldreomsorgen går alltså år efter år med underskott, trots besparingar. Betyder inte det att den är underfinansierad och helt enkelt får för lite pengar? Greger Bengtsson på SKR håller delvis med om det. 

– Ja, kortsiktigt kan man säga att den är underfinansierad, men på längre sikt måste man ju hitta andra sätt för att lösa det med pengarna man har. Kommunernas möjligheter att själva få fram nya pengar är ganska begränsade. Det är omfördelning eller skattehöjningar. 

Omvårdnaden om de boende kommer att hålla en mycket sämre kvalitet. Vi kommer ej att kunna leva upp till de krav som ställs från tex Vårdhygien vid magsjuka. (…) Vi går helt emot vår värdegrund.

SKR kräver att staten skjuter till betydligt mer pengar till kommunerna. Greger Bengtsson tror att det till slut kommer att bli så, men inte tillräckligt med pengar. Han säger att personaltätheten kommer att behöva minska framöver – dels på grund av det ekonomiska läget men också för att det inte finns tillräckligt med personal att anställa.

Hur ska det gå till? Äldreomsorgen är Sveriges mest sjukskrivna bransch och många kommuner menar att bemanningen inte kan bli lägre. 

– Jag har full förståelse för det och om vi jobbar på samma sätt som i dag är det svårt att hitta sätt att med god kvalitet kunna minska bemanningen, generellt. Vi måste hitta ändrade arbetssätt, säger Greger Bengtsson.

De ändrade arbetssätt han pratar om är dels att jobba ännu mer med digitalisering, men också med förebyggande åtgärder som skjuter upp tidpunkten för när man behöver äldreomsorg. Samtidigt är det de förebyggande åtgärderna som kommunerna inte måste erbjuda enligt lag som ofta försvinner först i besparingstider. 

Man har vetat länge att den här tiden med fler äldre ska komma – kunde samhället inte förberett sig mer?

– Det tycker jag absolut. En sak som är olycklig är att man politiskt har sagt att nu ska vi ha högre personaltäthet inom alla våra verksamheter, samtidigt som vi går mot en tid där det kommer att finnas mindre personal.  

Fotnot: Ofta ingår flera verksamheter i nämnden som äldreomsorg ingår i, som individ- och familjeomsorg och funktionshinderomsorg. 

Fler larm från kommunerna

Förvaltningens bedömning är att det under 2019 inte går att nå ram utan att riskera rätts­säkerhet, kvalitet och ­personalens arbetsmiljö.

Vi ser inte någon möjlighet att i nuläget minska bemanningen i de olika vård- och omsorgsverksamheter vi bedriver. Vår bemanningstäthet är ställvis redan lägre än önskvärt och ingen verksamhet har i dagens läge luft i systemet.

Kärnverksamheterna har överlag låga kostnader, vilket till viss del försvårarar arbetet, och därför måste översyn göras även av insatser som ej är lagstadgade och sänkta ambitionsnivåer måste övervägas.

Visavi nämndens uppdrag, omvärldens kostnadsläge och nuvarande underskott är det tydligt att nämndens budget inte täcker nämndens uppdrag.

Konsekvensen av att, för andra året i rad, gå in i ett nytt budgetår med ett odefinierat sparbeting är att kommunens medarbetare blir mycket hårt belastade.

För att hålla budgetramarna vid tillkommande kostnader krävs stora förändringar i verksamheten, som till exempel minskning av boendeplatser.