Bättre beredskap när extremvärmen kommer
Beredskapen inom äldreomsorgen för värmeböljor är betydligt bättre i år än förra året, enligt Kommunal. Även inom Keolis, som kör bussar i Stockholm, är man väl förberedda på höga temperaturer.
Värmebölja.
Sommaren 2018 var rekordvarm rekordlänge i Sverige. Många äldreboenden saknar luftkonditionering och när fläktar tog slut i hela landet blev situationen på sina håll outhärdlig för såväl personal som boende.
På Åkershem i Borlänge lade skyddsombudet Belinda Mattson ett skyddsstopp för dusch och städ under de varmaste timmarna på dygnet, efter att temperaturerna på boendet varit så höga som upp mot 45 grader.
Äldre är extra känsliga för extremvärme och i juli kallade socialminister Lena Hallengren (S) till krismöte med flera myndigheter och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, för att ta reda på vad som gjordes. Kommunal krävde i augusti att arbetsgivarna förbättrar sin beredskap och upprättar handlingsplaner.
Och en bit in i sommaren 2019 ser det ut som att många arbetsgivare har lärt sig av förra årets extremhetta. Kommunal har uppmanat arbetsmiljösamordnarna på avdelningarna att ta reda på om arbetsgivarna har gjort handlingsplaner och har rutiner för hur en värmebölja ska hanteras.
– Det ser väldigt olika ut men det finns många fler arbetsgivare som har tagit det på största allvar. Man förbereder sig mer och vi som organisation har också ställt krav på hur man ska hantera en värmebölja, säger Ann Georgsson, ombudsman på Kommunal.
Om alla började sina arbetspass med vätskeersättning och arbetsgivaren såg till att det fanns, skulle det underlätta väldigt mycket.
Hon säger att en del arbetsgivare har installerat ac, men långt ifrån alla. Kommunal ställer krav på att alla boenden som byggs framöver måste ha ac installerat från början. Men många som saknar det har köpt in flyttbara kylaggregat, fläktar och solfilm för fönster och dörrar.
– På en del boenden har man även köpt in pooler att svalka fötterna i. Det finns en del som verkligen tänkt till hur man ska skydda sig, så det är positivt, säger Ann Georgsson.
På en del boenden uppmanar man också de anhöriga att köpa fläktar till de äldres lägenheter. Ann Georgsson tycker dock att det borde vara vårdgivarens/arbetsgivarens ansvar och inte de anhörigas.
– Men det finns en helt annan medvetenhet kring att det här faktiskt kan inträffa. Och det har ju ganska drastiska konsekvenser om det inte går att hålla en bra temperatur. Men det finns ganska enkla saker man kan göra. Om alla började sina arbetspass med vätskeersättning och arbetsgivaren såg till att det fanns, skulle det underlätta väldigt mycket.
Ann Georgsson tycker att det är viktigt att arbetsgivaren går ut med information om vikten av att få i sig vätskeersättning och att det finns tillgång till sådant som salta pinnar, chips, mineralvatten och glass på arbetsplatsen.
– Både sådant som är bra på att binda vätska och svalka sig med. Glass är lätt för de äldre att äta, om de tappar aptiten i värmen, säger hon.
Om det ändå blir för varmt måste det finnas rutiner för hur man ska göra. Det kan till exempel handla om att ta bort de arbetsuppgifter som är mest påfrestande att utföra i värmen, så länge det inte är så akut att det måste genomföras.
Om man behöver hjälp med att få arbetsgivaren att lyssna och inget skyddsombud är på plats, kan man kontakta sin sektion eller Kommunals medlemscenter.
Man tar det här på allvar efter att vi stämt i bäcken. Blir det för varmt får bussarna stå helt enkelt.
En annan yrkesgrupp som värmeböljor kan bli ett problem för är bussförare. SL, som är ansvarigt för Stockholms kollektivtrafik, har redan gått ut och varnat resenärer för att det kan bli varmt på bussar och tunnelbanetåg i sommar. Men Mats Hansson, huvudskyddsombud på bussbolaget Keolis, säger att beredskapen hos dem är god.
– Man jobbar med ac-frågorna hela året. Lokalt har vi en överenskommelse att om ac:n fallerar får det bara gå några timmar på förmiddagen, sedan måste bussen in och repareras. De flesta ställen har bra beredskap. Man delar också ut vattenflaskor och påminner om att dricka vatten, säger Mats Hansson.
Klimatanläggningarna i bussarna är dock anpassade för svenskt klimat, så vid temperaturer på 30-35 grader är det inte alltid de fungerar. Enligt Mats Hansson har vissa bussar ac i hela bussen, medan andra bara har på förarplats.
– Men vi sitter ju hela dagarna så det är rimligt att vi har en bra arbetsmiljö.
För den som upplever att det är för varmt finns möjligheten att meddela att man måste byta förare för att få komma in och svalka sig i en sval lokal.
– Man tar det här på allvar efter att vi stämt i bäcken. Blir det för varmt får bussarna stå helt enkelt, säger Mats Hansson.
