Forskare: ”Vi använder inte teknikens fulla potential”
Alla yrken utom sotare kan ersättas av en robot, menar forskaren och AI-företagaren Fredrik Bruhn. Det är inte alla som delar hans bild av framtiden.
Fredrik Bruhn.
Fredrik Bruhns forskning handlar om att se vad som kommer att hända om 30 år. Då är hans uppfattning att de flesta jobb har ersatts av robotar med artificiell intelligens.
– Ett rungande ja om vi bara ser till tekniken. Den avgörande frågan är vad vi och politikerna vill.
Fredrik Bruhn är adjungerad professor på Mälardalens högskola och vd för företaget Unibap, som arbetar med att integrera artificiell intelligens och robotik.
Processen går snabbt och där det finns pengar att spara och tjäna kommer det att ske.
– Arbeten som är repeterbara automatiseras först.
Många av våra produkter är standardiserade, alltså tillverkas efter liknande principer, och det gör det enklare att låta en robot ta över många jobb, menar Fredrik Bruhn.
– Vi är fem, sex år från att automatisera sophämtning. Enklare uppgifter inom vården som provtagning och förflyttning av material kommer också att skötas av robotar. Sopkärl och sjukhussängar är enhetliga vilket gör det lättare för en robot att ta över.
Människor kommer fortfarande att arbeta inom barnomsorgen, men de kommer att vara chefer i verksamheten.
Redan i dag kan en robot skapa en gourmetmåltid. Robotar kommer att bygga våra hus, trösta våra barn på förskolan, tror Fredrik Bruhn.
– Människor kommer fortfarande att arbeta inom barnomsorgen, men de kommer att vara chefer i verksamheten.
Det finns dock ett jobb som blir svårare än andra att ersättas av en robot, menar Bruhn. Det är yrket sotare.
– Vi har byggt hus i många hundra år och de ser väldigt olika ut. Det blir svårt att få en typ som passar eftersom skorstenarna ser så olika ut.
I Japan har robotar och tekniska hjälpmedel blivit ett självklart inslag.
– Där vill äldre i vissa fall slippa att tas omhand av en människa. Man känner sig till freds med en robot. Hur snabbt utvecklingen går handlar om hur vi ser på att interagera med robotar, säger Fredrik Bruhn.
Just nu är den verkligheten som Bruhn målar upp ganska långt ifrån de flesta arbetandes vardag. På vägen mot att färre behöver arbeta kan robotar och tekniska lösningar vara ett stöd för en bättre arbetsmiljö, säger han.
– Det är förvånande att det inte upphandlas mer tekniska hjälpmedel. Vi använder inte teknikens fulla potential.
Maja Fjaestad.
Till skillnad från Fredrik Bruhn finns det andra med forskningserfarenhet inom teknikområdet som inte tror att våra jobb fullt ut kommer att ersättas av robotar.
Maja Fjaestad är en av dem. Hon är statssekreterare hos socialminister Lena Hallengren (S), docent i teknikhistoria på KTH och tidigare samhällspolitisk chef på Kommunal.
– Sektorer kan försvinna, men antalet arbeten minskar ofta inte på sikt. Jag har exempelvis svårt att se att kunskap om trafik och transport och service och kommunikation skulle minska. Yrken förändras och dagens bussförare kommer kanske inte göra samma sak. Men, samhället måste vara en partner i den omställningen.
Hon kallar sig också cyberfeminist, eftersom teknik och digitalisering är makt och mäns arbetsplatser har utvecklats först.
– Kvinnodominerade arbetsplatser behöver göra samma resa som den mansdominerade industrin där det numera finns ergonomiska maskiner. Det är oacceptabelt att inte få tillgång till bra hjälpmedel och teknik, men kvinnors arbetskraft har traditionellt varit för billig, säger Maja Fjaestad.
Britt Östlund som är professor i teknisk vårdvetenskap på KTH, har inte heller uppfattningen att robotarna tar över alla jobb.
– Vilka uppgifter kan en robot sköta och vilka kan utföras av vårdpersonal? Det är där vi befinner oss nu. När man inför ny teknik måste man utgå från de anställda, säger hon.
