Hon tränade bort sin smärta

När folk tog i mig kunde jag börja störttjuta för att det gjorde så ont, säger Gunilla Andersson.

Hon beskriver hur ont hon kunde ha under de svåra åren. Gunilla, som bor i Botkyrka i södra Stockholm och jobbar som undersköterska på ett äldreboende, fyller 60 i år. Det är 40 år sedan hennes smärtproblem började.

Så kommer du igång med träningen

Hälsa

Gunilla fick sitt första barn när hon var 21. Under graviditeten hade hon väldigt ont av foglossning, en åkomma som drabbar många gravida. För de flesta går symtomen över efter förlossningen. Men Gunilla fortsatte ha ont. Även andra graviditeten några år senare var smärtsam, och småbarnsåren blev kämpiga.

Smärtan lämnade henne aldrig, och några år senare fick hon diagnosen fibromyalgi. Fibromyalgi är en sjukdom där man har väldigt ont i stora delar av kroppen. Man kan få sjukdomen som en följd av att man har gått och haft ont länge – man kan beskriva det som att nervsystemet blir överkänsligt och skickar ut smärtsignaler som är mycket starkare än hos friska människor.

Jag fyllde 50. Jag hade ont, jag var trött, jag var överviktig. Livet var jobbigt, inte så kul.

Efter diagnosen följde många år när hon försökte hantera sin smärta på olika sätt. Hon gick ner i arbetstid och slutade jobba natt. Hon provade att jobba som barnskötare. Utbildade sig till ekonomiassistent för att få ett mindre fysiskt jobb – men fick ännu mer ont av att sitta stilla. Och hon tog massor av läkemedel, smärtstillande, sömntabletter, antidepressiva  …

Inget hjälpte. Hon blev allt tröttare, allt stelare. Gick upp i vikt eftersom hon inte kunde röra sig. Många minnen från den här tiden är dimmiga – men en sak minns hon väldigt tydligt:

– Min tonårsdotter sade ”mamma, blir jag som du kan jag lika gärna ta livet av mig”, berättar Gunilla Andersson.

Båda döttrarna minns sin mamma som någon som mest låg och sov. Men hennes barnbarn kommer att ha helt andra minnen av sin mormor. Vändningen kom 2010.

– Jag fyllde 50. Jag hade ont, jag var trött, jag var överviktig. Livet var jobbigt, inte så kul, berättar Gunilla.

I födelsedagspresent önskade hon sig att få åka på ett hälsohem, och fick en vecka på Masesgården i Dalarna. Där fick hon möjlighet att testa vibrationsträning – en träningsform där man utför olika övningar stående på en platta som vibrerar. Hon berättar att det var som att kroppen vaknade till liv.

– Det kändes som kolsyra i benen!

När hon kom hem ville hon fortsätta med vibrationsträningen. Hon blev faktiskt så entusiastisk att hon och en kompis köpte in flera maskiner och öppnade en träningsstudio.

Den regelbundna träningen gjorde att Gunilla snabbt blev starkare, och fick mindre ont. Snart kunde hon sluta med alla sina mediciner.

Hade någon sagt när jag var som sämst ’kom, vi tar en sväng runt huset’, då hade det säkert gått bättre.

Gunilla hade gjort försök att träna tidigare, men då gick det inte bra.

– Ibland försökte jag gå på gympapass, men jag blev sjuk efteråt.

Hon beskriver en extrem träningsvärk som varade tre–fyra dagar och var så intensiv att hon knappt kunde röra sig.

Nu efteråt har Gunilla förstått att hon tog i för mycket. Hon förstod inte hur försiktig man måste vara i början.

– Hade någon sagt när jag var som sämst ”kom, vi tar en sväng runt huset”, då hade det säkert gått bättre, säger Gunilla Andersson.

 I dag har Gunilla ett liv som hon trivs med. Hon orkar vara aktiv, leka med sina barnbarn, ta med dem på cykelturer. Hon har börjat jobba natt igen, på ett äldreboende i Fittja. Eftersom hon jobbar deltid har hon tid att driva sin träningsstudio på dagarna.

– Jag klarar det nu för jag har en god fysik. Jag har inte ont, säger Gunilla.

Gunilla har numera troligen bättre fysik än de flesta i hennes ålder. Häromåret genomförde hon Tjejklassikern och nu snart har hon också gjort Halvklassikern – det enda som återstår är ett lopp med 15 mil cykling.

– Nu funkar kroppen, det är så häftigt, säger Gunilla.

Fotnot: Att göra ”En svensk klassiker” innebär att man skidar Vasaloppet, cyklar Vätternrundan, simmar Vansbrosimmet och springer Lidingöloppet inom ett år. Tjejklassikern är samma lopp med en tredjedel av sträckorna. Halvklassikern är halva sträckorna.