Deltid – men lika många pass ändå
Fler men korta pass är en schemalösning som finns inom äldre- och funktionshinderomsorgen i nästan hälften av Sveriges kommuner. ”De korta arbetspassen förstör hela dagarna”, säger undersköterskan Ann-Sofie Ask på Brobackens äldreboende i Upplands Väsby.
Gustav 53, Bertil 13, Ivar 20. På Brobackens äldreboende i Upplands Väsby är bingo-spelet framplockat. På bordet ligger ett halsband, ett mjukt gosedjur och andra bingovinster. Undersköterskan Ann-Sofie Ask pratar med Kerstin Prinström som just slagit sig ner för att spela.
I dag börjar arbetsdagen för Ann-Sofie Ask klockan 15.30 och slutar klockan 21, alltså fem och en halv timmes arbetstid. Hon arbetar 70 procent men har lika många arbetspass som kollegerna som arbetar heltid. Vissa veckor arbetar hon sex dagar i veckan.
– Det är helt vansinnigt att vi som arbetar deltid arbetar lika många pass som heltidarna. De korta arbetspassen förstör hela dagarna. Och de veckor jag bara har en ledig dag finns ingen tid för återhämtning, säger Ann-Sofie Ask och får medhåll av flera av kollegerna runt bordet.
Kommunalarbetarens enkät till 301 fackliga sektioner inom Kommunal visar att scheman med fler och korta arbetspass på dagen finns inom äldre- och funktionshinderomsorgen i 47 procent av kommunerna. Dessutom ökar de korta dagpassen i 70 procent av kommunerna, enligt de fackliga sektionerna.
En schemalösning som vårdpersonalen i ett flertal kommuner protesterat mot är fler och kortare nattpass, enligt sektionerna finns sådana scheman i 14 procent av kommunerna.
Vilken typ av schemalösning inom äldre- och/eller funktionshinderomsorg förekommer i din kommun?
De korta arbetspassen på Brobackens äldreboende har funnits sedan boendet öppnade 2015. Ann-Sofie Ask och kollegan Soumia Jallal hade aldrig arbetat så korta pass som fem timmar innan de började arbeta här. De är båda skyddsombud och pratar ofta med sina kolleger om arbetstiderna.
– De allra flesta vill mycket hellre arbeta heldagar för att kunna vara lediga fler dagar. Men det finns också de som tycker det är bra med korta pass, eftersom de inte orkar arbeta hela dagar. Det bästa vore om man fick vara med och påverka sitt schema, säger undersköterskan Soumia Jallal.
Både Ann-Sofie Ask och Soumia Jallal tror att heldagar för personalen skulle skapa en bättre vård för de boende.
– Många här har demens. Att personalen byts ut flera gånger varje dag skapar mer förvirring och mindre trygghet, säger Ann-Sofie Ask.
Cecilia Bengtsson är enhetschef för Brobackens äldreboende. Hon säger att schemat med de många och korta passen är en nödvändighet för att få ihop budgeten.
– Vi behöver lägga scheman så att vi har mer personal på de tider där kunderna behöver mest hjälp. Om vi inte hade de korta passen skulle vi inte ha tillräckligt många händer i vården. Det är också en ekonomisk fråga, säger Cecilia Bengtsson.
Har dessa schemalösningar ökat eller minskat de senaste fem åren?
Kommunalarbetarens undersökning visar även att andra omstridda schemalösningar är vanliga. Långa arbetspass på över tio timmar finns inom äldre- och funktionshinderomsorgen i 70 procent av kommunerna, enligt de fackliga sektionerna. Treskift där personalen arbetar blandade arbetstider dag, kväll och natt finns i nästan hälften av kommunerna, 48 procent.
Delade turer finns i 70 procent av kommunerna och arbete varannan helg i 85 procent av kommunerna. Enligt de fackliga sektionerna är de schemalösningar som medlemmar är mest missnöjda med delade turer och arbete varannan helg, och därefter att arbeta fler och kortare pass.
Senast 2021 ska heltid vara norm i kommunerna, enligt avtalet mellan Kommunal och Sveriges Kommuner och Landsting. Soumia Jallal på Brobackens äldreboende tror att bättre scheman för personalen i välfärden är en viktig faktor för att fler ska kunna jobba heltid.
– Med bättre scheman tror jag att många vill och kan jobba heltid, säger hon.
Enligt LO:s Jämställdhetsbarometer arbetar hälften av kvinnorna i arbetaryrken deltid. Det beror framför allt på att de inte får en heltidsanställning och i andra hand på att arbetet är för krävande för att orka jobba heltid.
På Brobackens äldreboende arbetar bara 8 av de 63 undersköterskorna heltid. Soumia Jallal är en av deltidsarbetarna, hon arbetar 90 procent. Men målet för henne är, liksom för många av kollegerna, en heltidstjänst. Ann-Sofie Ask och Soumia Jallal berättar om kolleger som arbetar på flera arbetsplatser för att komma upp i en lön de kan leva på.
– Det är svårt att klara sig på en deltidslön. Men arbetsgivaren har inte råd med heltidstjänster. Som vanligt handlar allt om pengar, säger Soumia Jallal.
Heltid som norm kan tyckas avlägset på äldreboenden som Brobacken, där så få undersköterskor har en heltidstjänst. Enhetschefen Cecilia Bengtsson håller med om att vägen till heltid som norm ännu är lång.
– Självklart skulle jag önska att jag kunde erbjuda alla medarbetare heltidstjänster. Men den budgeten har vi inte. Om inte mer pengar tillförs blir det en svår utmaning att lösa. Det här är en fråga för politikerna, säger Cecilia Bengtsson.
Innan Ann-Sofie Ask går på sitt fem och en halv timme långa kvällspass riktar hon en direkt uppmaning till politikerna.
– De borde komma ut och se hur vi har det, de borde pröva att arbeta på de scheman vi har. Här ute i verkligheten.
Så gjordes undersökningen
Vi skickade ut en enkät till alla Kommunals sektioner där kommunanställda medlemmar i äldre- och funktionshinderomsorg finns, 301 stycken. Vi fick svar från 250 av de sektionerna (83 procent).
I några kommuner finns flera sektioner, som vi då räknat ihop till ett svar, och sammanlagt har vi svar som täcker in 243 kommuner (84 procent).