Stallet är en arbetsplats med stor risk för klämskador, brytskador, fallolyckor, belastningsskador, damm och stress.

Varje år anmäls mellan 150 och 177 fall av arbetsolyckor orsakade av hästar, och mörkertalet anses vara stort.

Mest drabbade är kvinnor mellan 18 och 24 år.

Sannolikheten att någon arbetstagare ska blir skadad vid hantering av en häst eller får belastningsbesvär på grund av tungt eller ensidigt arbete är känt bland stallägare, travtränare och ridskolechefer.

Trots det är det få arbetsgivare som har rätt kompetens om hur arbetsolyckor ska förebyggas, enligt en nyligen publicerad rapport om arbetsmiljön inom hästnäringen.

Hälften av alla 520 hästföretag som inspekterades av Arbetsmiljöverket under 2017 fick anmärkningar för brister i framförallt systematiskt arbetsmiljöarbete, men även vad gäller första hjälpen och krisstöd, ungas arbetsmiljö, ensamarbete, belastnings-ergonomiska risker samt luftföroreningar.

Rapporterade olycksfall 2010–2015

Enligt Kommunals regionala ombud Annethe Axelsson är även lönen ett problem för de anställda inom hästnäringen.

– Avtalsenlig lön är ett okänt begrepp bland många av de som driver stall och ridskolor, liksom för dem som jobbar där. Praktikanställningar med löner på 50 kronor i timmen är inte ovanligt, säger hon till Arbetet.

– Det är sedan när de blir sjuka och ansöker om sjukpenning eller blir gravid och ska ha föräldrapenning som problemen visar sig.

Många accepterar urusla arbetsförhållanden, konstaterar Annethe Axelsson.

– Man jobbar i kalla stall och ridhus. Arbetar utomhus men har dåliga skyddskläder mot kyla och regn. Ryggar tar stryk när man ska lyfta, skjuta och dra tunga saker.

Olycksrisken för de som jobbar med hästar är stor.

– Men de som drabbas ser det inte som en arbetsskada för det hör till yrket, menar man. En spark av en häst är något man får räkna med.

De som drabbas ser det inte som en arbetsskada för det hör till yrket, menar man. En spark av en häst är något man får räkna med.

Annethe Axelsson

Det största problemet med hästnäringen är att den länge setts som en verksamhet vilande på ideella arbetsinsatser.

–  Verksamheten baseras ofta på ett hästintresse och ses delvis som en hobby, inte som en arbetsplats, säger Robert Aldén, sektionschef Arbetsmiljöverket.

Annethe Axelsson välkomnar att alla parter inom hästnäringen börjat fokusera på problemen och att det nu pågår samarbete på en rad områden, bland annat flera forskningsprojekt.

Ett initiativ av parterna, däribland Kommunal, är informationskampanjen ”Schysst stall” som ska lanseras av Prevent i början av nästa år som ett sätt att öka kunskapen om sexuella trakasserier i stall.

I Facebookgruppen #Visparkarbakut! som startade förra året finns hundratals vittnesmål om övergrepp och sexuella trakasserier från unga tjejer som blivit utsatta av manliga hästägare, tränare eller ryttare.

Gruppen har i dag 13 000 medlemmar.

 

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Arbetet, som tillsammans med Kommunalarbetaren och tre andra tidningar ingår i LO Mediehus.

Arbetsmiljöverket har genomfört inspektioner inom hästnäringen mellan februari 2016 och november 2017.

Inspektionerna omfattade naturbruksgymnasier, arbetsplatser inom trav, galopp, hoppning, dressyr, uppfödning och ridskolor.

Totalt har brister konstaterats i 49 % av de genomförda inspektionerna.

Hästnäringen omfattar 30 000 avlönade heltidsarbeten.

2 000 arbetsgivare, de flesta små med färre än fem anställda.

Källa: Prevent