ANALYS

Valet sker i en tid när Konjunkturinstitutet i sin senaste prognos beräknar att staten har ett reformutrymme på drygt 110 miljarder kronor som partierna kan använda till valfläsk för att locka väljarna till valurnorna. Detta utan att satsningarna under åren 2019–2022 behöver finansieras med skattehöjningar eller besparingar på annat håll.

Samtidigt varnar Konjunkturinstitutet för att det mesta av pengarna redan är intecknade för att klara de växande behov­en inom vård, skola och omsorg.

Regeringen och Vänsterpartiet vill satsa på reformer som stärker välfärden och kritiserar i det läget Alliansen för att de vill sänka skatterna, som skulle minska utrymmet för att göra de satsningar som krävs.

Men Alliansen menar att skattesänkningarna inte drabbar vård, skola och omsorg eftersom de lovar satsningar på välfärden inom dessa områden.

Det ska enligt dessa partier betalas genom besparingar i bidrag och ersättningar till arbetslösa, sjuka och andra som inte har en inkomst att leva på. I slut­ändan ska den politiken leda till fler i arbete och ökade skatteintäkter som kan användas till vård, skola och omsorg.

Moderaterna vill införa ett bidragstak, och har då talat om att det ska vara möjligt att ha bidrag som mest kan uppgå till 75 procent av en genomsnittlig lägsta lön för dem som arbetar. Enligt Moderaterna är deras förslag den största bidragsreform­en i Sverige sedan 1980.

Alliansens politik kan liknas vid piskan och moroten. I partiernas kommentarer till Kommunalarbetarens granskning om de växande klyftorna beskriver de att sänkta bidrag och ersättningar ska öka drivkraften att skaffa sig ett arbete och arbeta mer. Det är piskan.

Moroten är att Alliansen samtidigt vill ge skattesänkningar till dem som jobbar. Det ska löna sig mer att arbeta.

Sverigedemokraterna stöder i huvudsak Alliansens förslag om skattesänkningar. Dessutom vill SD omfördela en del av sina välfärdssatsningar genom att minska statsbidragen till kommunerna, som i sin tur främst ska kompenseras med minskade kostnader för invandringen.

Alliansen vill införa lagstiftade låg­lönejobb till nyanlända och långtids­arbetslösa ungdomar som minskar lönekostnaderna för arbetsgivarna. Förslaget kallas inträdesjobb där lönen ska vara 70 procent av lägsta lönen i branschen, men högst 21 000 kronor i månaden.

Sverigedemokraterna kallar sin variant lärlingsanställning där minimilönen ska bestämmas i lag, inte som brukligt är i förhandlingar mellan fack och arbets­givare. SD och Alliansen menar att deras förslag skulle bli en morot för arbetsgivarna att anställa nyanlända och ungdomar. Alliansen hoppas att det framför allt ska ske inom RUT-sektorn där partierna vill att fler tjänster ska kunna utföras med skatteavdrag.

Men det handlar inte bara om morötter i form av pengar till företagen.

Allianspartierna vill se över turordningsreglerna och begränsa konflikt­reglerna. Längst vill Centerpartiet gå som på sikt vill avskaffa turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, LAS. Ett första steg är att göra ett undantag från reglerna för företag med upp till 50 anställda.Det skulle leda till att drygt 45 procent av alla anställda stod utan anställningstrygghet enligt principen sist in först ut. Och fackets möjlighet att påverka vid uppsägningar skulle försvinna i dessa företag. Även Sverigedemokraterna vill begränsa anställningstryggheten. Partiet föreslår att nuvarande undantag för två personer i företag med upp till tio anställda utökas till fem personer.

Det påverkar omkring en fjärdedel av alla löntagare i Sverige där fler av dem i praktiken skulle bli provanställda oberoende av hur länge de har varit anställda.

Vänsterpartiet vill i stället avskaffa undantaget i turordningsreglerna för två personer i småföretag. Och de lovar tillsammans med Socialdemokraterna att stoppa hyvling (att anställda får färre arbets­timmar)  och att avskaffa allmän visstid. Löftet om att avskaffa allmän visstid splittrar regeringen eftersom Miljöpartiet inte stöder kravet.

Socialdemokraterna lovar dessutom att minst 90 procent av all personal i kommun­erna ska vara tillsvidareanställda samt garanterad tillsvidareanställning till alla som slutför vård- och omsorgsprogrammet som undersköterskor eller barn- och fritidsprogrammet som barnskötare.

Statsminister Stefan Löfven har förklarat att årets val blir en folkomröstning om välfärden. Det handlar då inte bara om satsningar och besparingar utan även om vinster.

Väljarna får möjlighet att tala om vad de tycker om regeringens och Vänsterpartiets förslag om att begränsa privata vinster i skattefinansierad skola och omsorg. Alliansen och SD har redan röstat nej i riksdagen till förslaget.

År 1918 infördes allmän rösträtt för män och kvinnor i kommunalvalen. Året därpå, 1919, infördes samma rätt också i riksdagsvalen.

I dag, 100 år senare, kämpar partierna med att få alla väljare att utnyttja sin rösträtt. En utebliven röst, eller en blankröst, kan gynna motståndarna. Samma dilemma gäller för dem som vill rösta på något parti som har små chanser att komma in i riksdagen eller stödrösta på något parti som annars riskerar att åka ur.

Valet kan lika mycket handla om vad väljarna är emot som att stöda det som de är för.